Ett hälsofrämjande tvåårigt skolprojekt med ungdomar i Göteborgsförorten Angered gav, trots en lovande inledning, inga bestående resultat vad gäller de ungas fysiska aktivitet. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
En majoritet av dagens ungdomar är inte tillräckligt fysiskt aktiva för att uppfylla de rekommendationer som finns avseende fysisk aktivitet, det vill säga 60 minuter eller mer per dag av fysisk aktivitet med måttlig eller hög intensitet. Det finns även indikationer på att ungdomar med lägre socioekonomisk status är mindre fysiskt aktiva än ungdomar med högre socioekonomisk status.
Linus Jonssons avhandling tar sin utgångspunkt i en tvåårig hälsofrämjande skolintervention med fokus på kost och fysisk aktivitet. Till projektet rekryterades 114 sjundeklassare fördelade på en interventionsskola samt två kontrollskolor från det multikulturella Angered, ett område med låg socioekonomisk status. Fysisk aktivitet mättes med avancerade rörelsemätare.
– Genom skolinterventionen involverades ungdomarna i beslutsfattande processer, vilket främjade ungdomarnas delaktighet. De erbjöds bland annat möjligheter i att delta i en mängd olika fysiska aktiviteter som kampsport, simning, fotboll och dans, säger Linus Jonsson.
Under interventionens gång uppstod dock en del svårigheter, exempelvis när det gäller ungdomarnas tendens att leva i nuet. Detta gjorde det svårt att arbeta med långsiktiga målsättningar vilket försvårade utvecklingen och implementeringen av interventionen.
Ungdomarna på interventionsskolan uttryckte att det är svårt för dem att vara regelbundet fysiskt aktiva i sin miljö.
– Smartphones och surfplattor gjorde det svårt för dem att också hinna vara fysiskt aktiva. Dessutom angav de att brist på socialt stöd från familj och vänner underminerade deras fysiska aktivitet samt att stereotypa könsnormer utgjorde ett hinder för flickornas fysiska aktivitet, säger Linus Jonsson.
Men skolinterventionen gav ingen effekt vad gäller ungdomarnas fysiska aktivitet. Från årskurs sju till årskurs nio minskade ungdomarnas motivation till att vara fysiskt aktiva samt deras fysiska aktivitet med måttlig eller hög intensitet. Motivationen för fysisk aktivitet och fysiska aktivitet med måttlig eller hög intensitet visade sig minska lika mycket hos ungdomarna i interventionsgruppen som hos ungdomarna i kontrollgruppen.
– Men trots att interventionen saknade effekt på ungdomarnas fysiska aktivitet uttryckte ungdomarna under interventionens gång att de kände sig lyssnade till, att de upplevde interventionen som engagerande och rolig, att det blev bättre på att samarbeta med sina klasskamrater, att de utvecklade sina kunskaper och förmågor i relation till fysisk aktivitet, samt att de blev mer medvetna om sin egen fysiska aktivitet, säger Linus Jonsson.
För mer information:
Linus Jonsson, telefon: 076-237 48 34, e-post: linus.jonsson@gu.se
Avhandlingen An empowerment-based school physical activity intervention with adolescents in a disadvantaged community: A transformative mixed methods investigation läggs fram vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap fredagen den 6 september 2019, kl. 09:00 i Sal BE 036, Pedagogen hus B entréplan, Göteborgs universitet