Var ligger ansvaret för en hållbar konsumtion i en värld där vi individer är en del av det omgivande samhället? Det här är en fråga som sociologer och andra forskare från hela Europa har stött och blött vid årets stora konferens anordnad av European Sociological Association (ESA). Flera forskare från Centrum för konsumtionsforskning tog tåget upp till Oslo, för att snacka framtid, rättvisa och konsumtion.
Gabriella Wulff, du är en av de forskare från Centrum för konsumtionsforskning som varit på plats på ESA:s konferens i Norge, där ni diskuterat konsumtion med fokus på framtid och rättvisa. Det har varit rätt intensiva dagar, eller hur?
– Verkligen. Dels har vi lyssnat på några av de mest tongivande forskarna inom ämnet, dels har vi presenterat vår egna forskning. Vi tog även del av lanseringen av en ny vetenskaplig tidskrift – Consumption and Society. Och så lite mingel förstås.
Konsumtion är en så stor del av våra liv, samtidigt som det tär på miljön att vi konsumerar som vi gör i nuläget.
ESA är ju en viktig spelare vad gäller sociologi i Europa och andra delar av världen, varför?
– ESA är en organisation framförallt för och av sociologer. Det som är häftigt med ESA är dock att den även samlar andra forskare med intresse för hur människor och institutioner hänger ihop, såsom företagsekonomer och antropologer. ESA är även kopplat till ett internationellt nätverk av forskare från hela världen.
Du är själv engagerad i ESA, vilken roll har du i den här organisationen?
– Inom ESA finns 37 mindre nätverk, med fokus på specifika frågor. En av de största nätverken är RN05, Sociology of Consumption, där jag sitter med som styrelsemedlem. Det innebär bland annat att jag har varit med och gått igenom alla abstracts inför konferensen, samt att jag ansvarade för två av sessionerna på konferensen.
Vilka frågor ser du som särskilt viktiga nu framöver för forskare som studerar samhällsfrågor, sociologi och konsumtion?
– Just nu pratas det mycket om var ansvaret för den framtida konsumtionen ska ligga. Det finns en kritik mot att konsumenten har haft förväntningar på sig att lösa klimatfrågor genom aktiva val. Samtidigt så lever vi som en del av ett samhälle, vilket gör det svårt för den enskilde att göra skillnad.
– En annan viktig fråga är hur vi blickar framåt, vilket även var temat på konferensen. Medan nationalekonomer och konsulter gör sina tolkningar av världen tar sociologin sitt avstamp i studier av människor och deras förhållningssätt till omvärlden. Konsumtion är en så stor del av våra liv, samtidigt som det tär på miljön att vi konsumerar som vi gör i nuläget. Därför behöver vi se vilka alternativa vägar vi kan hitta för framtiden, bland annat genom vilka föreställningar vi kan skapa människor emellan.