Varför är det viktigt att skydda det marina livet i Antarktis?
– Området runt Antarktis är ett av världens mest produktiva havsområden. Här finns ett känsligt ekosystem och det innebär stora risker om det rubbas. Under 1800-talet utrotades i princip alla sälar i området. För hundra år sedan gjorde valjakten att 95 procent av valarna i området försvann. Nu gäller det att vi inte gör om det här misstaget med krillen, som i dag är den stora biologiska resursen i Södra ishavet.
– Antarktis spelar även en nyckelroll i kolets kretslopp på jorden. Krillen fungerar som en kolsänka när de äter växtplankton vid ytan och sedan bajsar längre ner i vattenpelaren och bidrar därmed att transportera bort koldioxid från atmosfären. Det är viktigt att vi inte stör det kretsloppet.
Vilka är de stora utmaningarna för CCAMLR?
– Det är att ta in effekterna av klimatförändringarna i förvaltningen av Antarktis och att få till ett nätverk av marina skyddade områden runt Antarktis. 2016 enades CCAMLR om ett skydd av Rosshavet som är världens största skyddade område. Nu hoppas jag att vi även får till ett skydd av de tre andra delarna i nätverket, bland annat Weddellhavet, men två medlemsländer har motsatt sig fler skyddade områden.
Vilka förväntningar har du på Sveriges ordförandeskap för CCAMLR?
– Jag har väldigt stora förväntningar. Jag hoppas att det ska innebära att Antarktisfrågorna hamnar högre upp på dagordningen för riksdagen och regeringen. För att lösa de här frågorna räcker det inte att ha bra på fötterna från vetenskapligt håll. Det handlar idag främst om politik. Ett exempel var hur USA:s tidigare utrikesminister John Kerrys engagemang för Antarktis starkt bidrog till att Rosshavet skyddades. Nu hoppas jag att ordförandeskapet i CCAMLR leder till att svenska politiker också engagerar sig i Antarktis.
Varför ska Sverige engagera sig i skyddet av Antarktis?
– För det första har vi en lång historia av forskning i Antarktis. Otto Nordenkjöld, rektor vid Göteborgs handelshögskola, var en föregångare med viktiga forskningsexpeditioner i början av 1900-talet. I dag är vi ett av få medlemsländer i CCAMLR som inte har egenintresse i exploateringen av Antarktis. Som neutralt land kan vi på ett trovärdigt sätt driva på för en hållbar förvaltning av området.
– Vi har också några av världens främsta Antarktisforskare i Sverige, inte minst på Göteborgs universitet, där vi ligger i forskningsfronten när det gäller datainsamling och effekter av klimatförändringarna i Antarktis. Sverige har också Oden, världens främsta icke-atomdrivna isbrytare som är viktig för forskningen i området. Med Oden och modern robotteknik som ytrobotar, gliders och sensorer som fästs på sälar kan vi undersöka hur klimatförändringarna påverkar Antarktis och ge ett vetenskapligt underlag till en hållbar förvaltning av Antarktis.
Text: Karl-Johan Nylén
