I Indien och Pakistan är värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan ett direkt livshotande extremväder. I en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Earth´s future har forskare skissat på olika scenarier för vilka konsekvenser värmeböljorna kan få i Sydasien till år 2100.
– Vi skapade ett samband mellan extremvärme och befolkning. I ett bästa scenario så lyckas vi följa Parisavtalet, och då tillkommer ungefär två värmeböljor per år och cirka 200 miljoner människor exponeras för värmeböljan. Men om länderna fortsätter bidra till växthuseffekten som idag och bebygger platser som bidragit till sänkta temperaturer så tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor blir exponerade för värmeböljor i slutet av seklet, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och en av författarna bakom artikeln.
Flodslätterna särskilt utsatta
Studien pekar ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. Värmen är hög och det bor mycket människor i områdena. Deliang Chen påpekar att sambandet mellan värmeböljor och befolkning gäller åt båda hållen. Befolkningens storlek påverkar antalet värmeböljor i framtiden. En större befolkning driver upp utsläppen när konsumtionen och transporterna ökar. Även samhällsplaneringen är viktig, om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna så kan antalet människor som påverkas minska.
– Vi hoppas att makthavarna i till exempel Indien och Pakistan läser vår rapport och tänker till. Det är en stor spännvidd i antalet exponerade människor i vår beräkningsmodell, allt beror på vilken väg länderna väljer att ta i sin samhällsutveckling. Det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Vi kan mer än halvera den exponerade befolkningen om vi minskar utsläppen så vi når målet i Parisavtalet. Både begränsnings- och anpassningsåtgärder kan göra stor skillnad, säger Deliang Chen.
Stigande värme leder till flyktingvåg
Redan i dag har värmeböljorna skapat stora problem i Indien och Pakistan. Jordbrukare har drabbats hårt när veteskördarna torkar bort och odlingarna har flyttat högre upp på bergssluttningarna för att undkomma extremvärmen. I flytten har stora arealer av träd avverkats, träd som bidragit till lägre temperaturer.
– Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen.
Vetenskaplig artikel: Future Population Exposure to Daytime and Nighttime Heat Waves in South Asia
