The Ocean Law Group stakar ut kursen för rättvisa i havsfrågor

Sedan januari har en tvärvetenskaplig grupp forskare träffats som en del av en läsgrupp för att utforska begreppet rättvisa i relation till den marina miljön och kustsamhällen.

Denna workshop var kulmen på deras ansträngningar och samlade deltagarna för att reflektera över utmaningen med rättvisa i havet. Evenemanget hölls på två ikoniska platser, Sjöfartsmuseet och Akvariet samt det historiska Ågrenska residenset, och uppmuntrade till diskussioner om hur olika frågor inom havsförvaltning, t.ex. marin biologisk mångfald, resursfördelning och intressekonflikter, kan hanteras utifrån ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv.

Dag ett satte tonen med en guidad tur på Sjöfartsmuseet och Akvariet, en perfekt utgångspunkt för de kommande samtalen. Deltagarna fördjupade sig i Göteborgs sjöfartshistoria och lärde sig om de känsliga ekosystem som finns i akvariet.

Evenemangets kärna utspelade sig under dag två, som inleddes med välkomstord och ett huvudanförande av professor Chris Armstrong från University of Southampton. Professor Armstrong lyfte fram de allvarliga konsekvenserna av förlusten av biologisk mångfald i våra hav och det akuta behovet av en bevarandepolitik som inte marginaliserar utsatta samhällen.
I sitt anförande tog han upp viktiga principer att beakta för att främja rättvisa till havs, bland annat bidragande orsaker till problemet och principen om betalningsförmåga. Hans anförande utgjorde startskottet för en dag av intellektuellt engagemang och debatt.

Den första panelen, Justice for the Marine Environment, fördjupade sig i de ramverk som behövs för att skydda havens resurser och förhindra havsföroreningar. Tankeväckande presentationer från forskare, som Johanna Gipperth från Göteborgs universitet och hennes team från Nelson Mandela University, tog upp frågan om kognitiv rättvisa vid djuphavsutvinning och ställde frågan om vems kunskap som räknas i havsförvaltningen. Detta följdes av diskussioner om rättviseaspekterna i regleringen av växthusgaser från fartyg, som presenterades av Niels Krabbe och Gabriela Argüello från Göteborgs universitet. Snjólaug Árnadóttir från Reykjaviks universitet undersökte den komplexa dynamiken mellan valfångst och havsrättvisa, och ifrågasatte om nuvarande internationella och isländska valfångstmetoder verkligen återspeglar ett rättvist bevarande av havsresurserna. Slutligen delade Tanya Wagenaar och Niels Krabbe med sig av sina synpunkter på fördelningen av vinster inom BBNJ-fördraget och skälen till att bestämmelserna om immateriella rättigheter inte ingår i detta instrument. 

Efter en livlig frågestund tog deltagarna en kort paus innan den andra panelen, Global Goals and Local Injustices, inleddes: Blue Economy and Spatial Governance Approaches. Denna session granskade kritiskt spänningarna mellan globala bevarandemål och lokalsamhällenas behov. Carolijn van Noort och hennes team från Aalborgs universitet presenterade sin forskning om samspelet mellan Blue Justice, Blue Economy och Blue Governance, och förklarade de inneboende spänningarna bakom dessa terminologier. Vonintsoa Rafaly från Köpenhamns universitet och Odile Delfour-Samama från Nantes universitet följde upp med en diskussion om utvecklingen av marint bevarande genom rumsliga infrastrukturer som marina skyddsområden (MPA), och lyfte fram risken för att lokalbefolkningen fördrivs i strävan efter storskaligt marint bevarande. Aron Westholm från Göteborgs universitet och Benedict McAteer från Queen's University Belfast fördjupade sig sedan i den komplicerade havsplaneringen (Marine Spatial Planning, MSP) och betonade att MSP är en tom duk. Prioriteringarna i MSP är resultatet av politiska processer. Angelique Pouponneau, från University of New South Wales, avslutade sessionen med att diskutera maktdynamik och intressentrepresentation i den blå ekonomin i små östater under utveckling, och gav insikter i hur rättsliga ramar antingen kan stärka eller marginalisera intressenter i utsatta kustregioner.

På eftermiddagen tog samtalet en framåtblickande vändning med den tredje och sista panelen, Emerging Justice and Equity Elements in the Law of the Sea. César Soares de Oliveira från University of Eastern Finland inledde sessionen med att introducera begreppet långsiktighet i sin presentation med titeln "The Law of the Sea in Protecting the Far Future". Hans presentation belyste olika alternativa förhållningssätt till havsrätten som aldrig förverkligades och utforskade våra ambitioner för havsrätten i en avlägsen framtid. Därefter tog Ekaterina Antsygina från Hamburgs universitet upp frågan om huruvida trestegsmetoden för att avgränsa kontinentalsocklar ger rättvisa resultat, och använde Arktis som en fallstudie för att utforska de geopolitiska och miljömässiga svårigheterna med havsgränser. Carlos Antonio Cruz Carrillo från University of Basel och Millicent McCreath från University of New South Wales undersökte slutligen hur allmänhetens deltagande i ITLOS rådgivande förfaranden kan fungera som ett verktyg för rättvisa i haven, med hänvisning till det nyligen avgivna rådgivande yttrandet om COSIS som ett exempel på meningsfullt offentligt deltagande i internationella rättsliga processer.

Workshopen avslutades med ett anförande av professor Alexander Proelss från Hamburgs universitet, som reflekterade över betydelsen av diskussionerna och behovet av fortsatt samarbete för att integrera rättvisa i havsförvaltningen. Dagen avslutades med en gemensam middag, där deltagarna fick möjlighet att utbyta idéer och diskutera hur man ska gå vidare med de framsteg som gjorts under workshopen.

Genom att sammanföra en rad olika forskare främjade Ocean Justice Workshop kritiska diskussioner i skärningspunkten mellan rättvisa, lag och havsvård. Evenemanget belyste inte bara aktuella utmaningar utan lade också grunden för framtida samarbeten och juridiska innovationer för att säkerställa en rättvis och hållbar framtid för världens hav.