Tillit till vården avgörande för patienter i suicidal kris
Trots att suicidprevention är en av psykiatrins viktigaste uppgifter riskerar patienter med suicidtankar att hamna i ett glapp i vården. Många får inte det stöd de behöver eftersom de antingen bedöms vara för friska för mer omfattande insatser eller för sjuka för att själva aktivt delta i beslut om sin vård, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Malin Rex, specialistsjuksköterska och doktorand, har i sin avhandling undersökt hur vården möter patienter med suicidtankar. Hennes forskning visar att många patienter upplever att de inte passar in i systemet och därför väntar med att söka hjälp, ofta tills de hamnar i en akut kris. När de väl söker vård riskerar de att falla mellan stolarna – de anses antingen ha för lindriga symtom för inläggning eller vara i ett för allvarligt tillstånd för att själva kunna delta i beslut om sin vård. Detta skapar en situation där många patienter blir utan det stöd de faktiskt behöver. För att förbättra tryggheten för denna målgrupp menar hon att vården måste förändras, framför allt genom att inkludera patienter och anhöriga i den suicidpreventiva planeringen på ett tidigt stadium.
Låg tillit till vården ger allvarliga konsekvenser
Som verksamhetsutvecklare inom vuxenpsykiatrin har Malin Rex utrett många händelser relaterade till suicid. I sin forskning identifierar hon en avgörande brist i vården: patienters tillit till systemet mäts inte på samma sätt som andra utfallsmått som tid eller kostnad. Det gör att den förblir osynlig, trots att den kan vara avgörande för om en person söker hjälp i tid.
Avhandlingen visar att många söker hjälp sent. De anpassar sig efter sjukvårdens utbud, försöker hantera situationen på egen hand så länge som möjligt och kontaktar vården först när de inte klarar sig hemma mer. När de väl söker hjälp kan suicidprocessen redan vara långt framskriden, de kan vara så sjuka att de inte längre önskar någon hjälp vilket gör det svårt att möta deras behov
– Avhandlingen visar att många söker hjälp sent. De anpassar sig efter sjukvårdens utbud, försöker hantera situationen på egen hand så länge som möjligt och kontaktar vården först när de inte klarar sig hemma mer. När de väl söker hjälp kan suicidprocessen redan vara långt framskriden, de kan vara så sjuka att de inte längre önskar någon hjälp vilket gör det svårt att möta deras behov, säger Malin Rex.
Hon menar att låg tillit till vården kan få allvarliga konsekvenser.
– Patienter som överlevt ett suicidförsök kan avstå från att söka hjälp vid nästa kris om de saknar förtroende för vården, säger hon.
Ett annat problem som lyfts i avhandlingen är att få patienter följs upp i perioden efter utskrivning. Forskningen visar att den första tiden efter en akut inläggning är särskilt kritisk, men att många patienter saknar stöd under denna fas. För den som inte har anhöriga eller ett annat etablerat nätverk blir en redan skör situation ännu svårare.
Stöd över tid – inte bara i kris
Malin Rex menar att vården behöver flytta fokus från akutsjukvård till öppenvård.
– Suicidpreventiv vård har blivit så starkt förknippad med akutvård att vi i vården inte ser det som patienterna upplever. Att vara suicidal omfattar mycket mer än de sista timmarna eller dagarna från beslut till handling. Många lever i åratal med tanken om döden som en möjlighet, varvad med hoppet om att kunna leva vidare.
Hon ser också ett behov av att arbeta mer långsiktigt i öppenvård.
– Jag tror att vi behöver förflytta tyngdpunkten från akut- och slutenvård till öppenvård. Här finns förutsättningarna att bygga stabila relationer och jobba långsiktigt, men också möjligheter för patienter, professionella och anhöriga att diskutera vad som är den bästa handlingsplanen, avslutar Malin Rex.
Patient safety and person-centeredness in healthcare for patients with suicidal behavior
Avhandlingens fyra delstudier visar att:
- Suicidalitet är ofta en långvarig och föränderlig process vilket kräver flexibel och uthållig vård.
- Avvikelser och allvarliga händelser har ofta systematiska orsaker snarare än individuella misstag.
- Patienter med tidigare suicidförsök har andra vårdmönster och behov än patienter utan sådan historik.
- Både patienter och anhöriga vill vara delaktiga i vården men får sällan möjlighet till det. Patienter uppfattas ofta som antingen för friska eller för sjuka för att inkluderas i planering och beslut.
- Det finns behov av vårdmodeller som kombinerar proaktiva säkerhetsåtgärder med långsiktigt stöd och ökat patientinflytande.
