Efter folkmordet i Rwanda 1994 fanns knappt några universitetslärare eller studenter kvar. Långsamt och metodiskt har universitetet i landet byggt upp en ny akademisk verksamhet. Nyligen firades 20-årsjubileet för det Sida-finansierade samarbetet med svenska lärosäten, däribland Göteborgs universitet.
Forskningssamarbetet mellan svenska lärosäten och det statliga universitetet i Rwanda en del av det svenska biståndsorganet Sidas arbete att stötta samhällsutvecklingen i landet. Sahlgrenska akademin har ingått i utvecklingsprojektet sedan 2007, och ansvarar idag för de båda delprogrammen Infectious Diseases och Undernutrition. Sida inledde samarbetet redan 2002, och med ett års fördröjning på grund av pandemin firades nyligen projektets 20-årsjubileum i huvudstaden Kigali.
Långsamt återuppbyggande
20-årsjubileumet firades med en konferens, där den akademiska utvecklingen för universitetet i Rwanda under perioden presenterades. Bland annat visades flera inspelade intervjuer med tidigare rektorer vid University of Rwanda. En av dessa intervjuer fastnade särskilt hos Gunilla Krantz, senior professor i folkhälsovetenskap, som är teamledare för delprogrammet Undernutrition.
– Det var känslomässiga och fina intervjuer. Den tidigare rektorn Dr Kayihura Muganga Didas beskrev hur livet hade lämnat universitetet efter folkmordet. Det fanns knappt några lärare kvar och inga studenter på campus. Med stöd från länder som Sverige, USA och Nederländerna har universitetet metodiskt byggts upp sin akademiska verksamhet igen. Idag finns mastersprogram inom många ämnesområden, men forskarutbildningen har inte kommit lika långt, berättar Gunilla Krantz.
I samband med konferensen fick deltagarna också göra flera studiebesök, där de bland annat fick se de drönare som nu används för att kunna transportera läkemedel och andra förnödenheter till avlägsna platser på landsbygden.
Viktiga positioner
Från Sahlgrenska akademin leds alltså två av de totalt sjutton delprogrammen inom det Sida-finansierade samarbetet. Sofia Birgersson, universitetslektor vid Sektionen för farmakologi, är teamleader för programmet Infectious Diseases.
– Det är generellt oerhört ambitiösa och duktiga doktorander inom samarbetet. De har alla fått sina platser inom programmet i hög konkurrens, och de drivs alla tydligt av en vilja att bidra till samhällsutvecklingen i Rwanda, säger Sofia Birgersson.
Dessutom leds ytterligare tre forskningsprogram från andra fakulteter vid Göteborgs universitet; inom freds- och konfliktforskning, management och ekonomi samt socialt arbete. Totalt ingår 15 svenska lärosäten, bland annat Chalmers tekniska högskola, Karolinska Institutet och Umeå universitet.
De doktorander som utbildats inom programmet har fått viktiga uppdrag för samhällets och universitetets uppbyggnad. Bland annat utsågs en av de doktorander som handleds av Gunilla Krantz, Jean Nepo Utumatwishima, nyligen till ungdomsminister i landet. Trots det krävande ministerjobbet siktar han på att avsluta sin forskarutbildning och sitt doktorandprojekt.
– De utbildade forskarnas kompetens har varit starkt efterfrågad för olika ledande poster. Vi hoppas att fler så småningom också ska kunna ägna sig åt handledning av nya forskarstuderande så att Rwanda i förlängningen kan få en egen fungerande forskarutbildningsorganisation igen, säger Gunilla Kratz.
Utvecklingen i Rwanda går snabbt framåt, där ett exempel är den vaccinfabrik som just nu etableras för BioNTech som en av de första på den afrikanska kontinenten. Befolkningen präglas dock av fattigdom. De flesta på landsbygden har mycket låg utbildning och lever av små jordbruk. Bland barn är undernäring fortfarande mycket vanligt, och det är också ett av de folkhälsoproblem som adresseras inom det akademiska samarbetet med Rwanda.
Kraftiga nedskärningar
Samarbetet med det statliga universitetet i Rwanda finansernas av det svenska biståndsorganet Sida, med medfinansiering från de universitet som ingår. Regeringen har dock genomfört kraftiga nedskärningar i Sidas budget, vilket kommer att påverka samarbetet framöver. Budgeten för samverkansprojektet har i stort sett halverats.
– Vi vet ännu inte vad som kommer krävas för att hantera de kraftigt minskade resurserna. Vi drar ned våra resor till ett absolut minimum för att kunna prioritera att fullfölja så många som möjligt av de planerade doktorand- och postdoktorprojekten, säger Sofia Birgersson.
Även om samarbetet fått en mindre kostym uttrycker Gunilla Krantz optimism inför utvecklingen i Rwanda:
– Folk är duktiga, utåtriktade och positiva, och vår relation med universitetet i Rwanda är mycket bra. Invånarna är mycket fokuserade på att det ska gå så bra som möjligt för landet, och för varje besök ser vi att utvecklingen går framåt.
AV: ELIN LINDSTRÖM
Fler artiklar om Rwanda
Här kan du läsa om två aktuella doktorandprojekt i samarbetet med Rwanda:
¤ Alex Rugamba undersöker biverkningar för cancerbehandling
¤ Diane Rinda söker lösningar på undernäring i Rwanda