Rekordtorka på Tibetanska högplatån
Under det senaste århundradet var det rekordtorka på den tibetanska högplatån. Förklaringen är en försvagad atmosfärisk cirkulation som påverkar nederbörd. Det visar en studie från bland annat Göteborgs universitet.
En högplatå är en upphöjd landform med böljande terräng högt över havsnivån. Den tibetanska högplatån finns i Centralasien och är den största högplatån i världen. Området innehåller det största lagret av fruset vatten efter nord- och sydpolerna. Via glaciärer, sjöar och vattendrag lagras och transporteras vatten till två miljarder människor i Asien - 30 procent av världens befolkning.
Studien, som publicerats i tidskriften Nature Communications, visar att perioden från 1930 till 2010 var den torraste 80-årsperioden på mer än 3 000 år på den tibetanska högplatån. Enligt forskarna är torkan kopplad till försvagningen av både den asiatiska monsunen och västliga vindar. Att de atmosfäriska processerna försvagats i området beror delvis på ökningen av partiklar i luften, aerosoler, som släppts ut i atmosfären det senaste århundradet. Ett exempel på industriella aerosoler är sulfater, som bildas vid förbränning av kol och olja.
Kriser kopplas till torka
Studien visar också att dokumenterade historiska stora samhälleliga förändringar och kriser i Kina kunde kopplas till längre torra perioder. Det gäller speciellt i de torra områden som var beroende av nederbörd för att kunna utöva jordbruk.
– Idag har samhället utvecklat en bättre motståndskraft mot torka jämfört med äldre tider, men i en varmare värld kommer mer frekventa och långvariga torkor utgöra ett stort hot mot ekosystem och samhället, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet och en av studiens författare.
Kartlagt nederbörden 3 400 år tillbaka i tiden
Genom att analysera isotoper från individuella årsringar från levande och döda träd från den norra delen av högplatån, har forskarna producerat en drygt 3 400 år lång kartläggning av nederbörden i området. Årsringarna på ett träd innehåller information om hur klimatet varierat på platsen över tusentals år. Trädens tillväxt styrs bland annat av temperatur och nederbörd.
– Vår rekonstruktion av hur klimatet utvecklats i området över tid är en av världens längsta rekonstruktioner baserad på syreisotoper. Det ger oss unika möjligheter att studera hur västvindarna och monsunen har påverkat nederbörden på den tibetanska högplatån.
– Det är viktigt att förstå både historiska och aktuella förändringar i nederbörd och torka, särskilt i en region som är livsviktig för så många människor, säger Hans Linderholm.
För mer information om studien, kontakta:
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, hansl@gvc.gu.se
Om studien
Studien “Recent centennial drought on the Tibetan Plateau is outstanding within the past 3500 years” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Text: Jenny Meyer Daneback
Atmosfärens cirkulation är en av de mest avgörande processerna för livet på jorden. Genom att fördela värme och fukt mellan olika delar av planeten skapar den vindar, klimatmönster och vädersystem.
Källa: SMHI
