Hur tolkas och förstås sexuella trakasserier av eleverna själva?
Redan i fjärde klass har hälften av eleverna blivit kallade för ”hora” eller ”bög” eller blivit tafsade på av andra elever. Detta är situationer som utifrån vuxenvärldens syn ofta ses som typexempel på sexuella trakasserier. Målet med projektet är att öka förståelsen för den komplexitet men också vardaglighet som sexuella trakasserier i skolan innebär. I nuläget saknas kunskap om hur elever själva tolkar och förstår dessa situationer. Forskarna kommer genomföra etnografiska fältstudier i skolklasser samt fokusgruppsintervjuer med elever. Resultaten kommer ligga till grund för att utveckla effektiva och utvecklingsanpassade åtgärder för att motverka sexuella trakasserier i skolan.
Projektet ”Vad är egentligen sexuella trakasserier i skolan? En etnografisk studie bland mellanstadie-, högstadie- och gymnasieelever” har beviljats 5,9 miljoner kronor och leds av Kristina Holmqvist Gattario. Andra medverkande forskare från Psykologiska institutionen är Carolina Lunde och Therése Skoog. Medverkar gör även Robert Thornberg från Linköpings universitet.
Förbättras psykologstudenters relationella färdigheter under deras utbildning?
Psykologer behöver praktiska färdigheter såsom att kunna skapa ett gott samarbete med klienter, visa empati, och att kunna motivera och stimulera till förändring. Hur dessa förmågor utvecklas, tränas och examineras under utbildningen är i nuläget oklart. I projektet undersöks hur utbildning i relationella förmågor organiseras vid ett antal psykologutbildningar och hur de faktiskt utvecklas hos studenterna under utbildningen. Forskarna kommer genomföra intervjuer med lärare och studenter kring utbildningens upplägg och hur relationella förmågor examineras. De kommer även undersöka studenters relationella färdigheter med hjälp av ett observationsinstrument som innebär att studenten ställs inför en utmanande situation med en klient och bedöms i sina förmågor. Förhoppningen är att studien bidrar till utveckling av utbildningen vad gäller relationella färdigheter.
Projektet ”Förbättras psykologstudenters relationella färdigheter under deras utbildning? har beviljats 5,8 miljoner kronor och leds av Catharina Strid vid Lunds universitet. Medverkande forskare från Psykologiska institutionen är Karin Grip och Catarina Gunnarsson.
Vad är konsekvenserna av förvärvad hjärnskada eller post-COVID på språk och kommunikation?
Att tappa ord och att ha svårighet att delta i samtal med flera personer är vanligt bland de som drabbats av hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Tillstånd som exempelvis stroke och Parkinsons sjukdom drabbar många människor varje år och det är i nuläget oklart hur de objektiva svårigheterna och den subjektiva upplevelsen av svårigheterna förändras och utvecklas över tid. Forskarna kommer genomföra en stor enkätstudie där personer med förvärvad hjärnskada eller postcovid får berätta hur de upplever att språksvårigheter påverkar vardagen. Forskarna kommer även att följa personer med förvärvad hjärnskada eller postcovid under två års tid då de får genomföra språkliga och kognitiva tester och beskriva sina egna språkliga och kommunikativa svårigheter. Syftet är att lägga grunden för framtida utveckling av interventioner för att bättre stötta drabbade personer
Projektet ”Konsekvenser av förvärvad hjärnskada eller post-COVID på språk och kommunikation – samspelet mellan subjektiva och objektiva svårigheter över tid” leds av Malin Antonsson, logoped och postdoktor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och har beviljats 6,6 miljoner kronor. Från Psykologiska institutionen medverkar Marie Eckerström.
Av: Sofia Calderon
