Tropiska träd och klimatförändringar: nya insikter om värme- och torkstress
Hur klarar sig tropiska träd i en varmare värld? Olivier Manzi visar i en ny avhandling att bladtemperaturer kan bli extremt höga, vilket utmanar tidigare modeller för trädens värmestress. Avhandlingen belyser också hur artspecifika egenskaper påverkar motståndskraften mot värme och torka, med viktiga slutsatser för skogsrestaurering och klimatresilient förvaltning i Rwanda.
Titeln på din avhandling var ”Heat and drought responses of tropical trees in a warming world”. Kan du berätta lite mer om arbetet du gjorde?
– Min avhandling undersökte hur tropiska träd påverkas av värme och torka, med fokus på bladtemperatur, värmetolerans och vattenanvändning. Forskningen utfördes i trädplantager på tre platser i Rwanda. Jag fann att bladtemperaturen kan överstiga lufttemperaturen med 20°C, vilket underskattar värmestressen och överskattar trädenas säkerhetsmarginaler. Bladstorlek och stomatal konduktans (gs) påverkar skillnader mellan arter.
Jag studerade även värmetolerans och fann att arter med större blad eller lägre gs hade lite bättre värmetolerans men ändå smalare marginaler, eftersom de samtidigt hade betydligt högre bladtemperatur. Små justeringar i membranlipider gav viss acklimatisering men räckte inte mot värmeeffekter. Jag undersökte också hur träden hanterar vatten och reagerar på torka. Större träd, troligen tack vare djupare rötter, klarade sig bättre med både vattenstatus och tillväxt under torka, medan mindre träd var mer utsatta.
Denna forskning bidrar med kunskap för att förbättra vegetationsmodeller och utveckla strategier för skogsrestaurering och hållbar skogsförvaltning i ett förändrat klimat.
... fanns det några överraskningar?
– Ja! Jag blev särskilt förvånad över de extrema bladtemperaturerna som observerades i solbelysta blad, ibland över 50°C och 20°C högre än lufttemperaturen. Detta visade att enbart förlita sig på lufttemperaturen kan kraftigt underskatta den värmestress som enskilda blad utsätts för.
Ett annat oväntat fynd var trädens begränsade termiska acklimatisering – värmetoleransen ökade bara 0,31°C per 1°C högre temperatur. Trots evolutionär anpassning till värme har tropiska träd smala säkerhetsmarginaler, vilket gör dem sårbara för uppvärmning.
Din forskning är en del av ett framgångsrikt samarbete mellan Sverige och Rwanda. Vad har varit den största skillnaden mellan de två länderna?
– Sverige är mer utvecklat på många områden jämfört med Rwanda och erbjuder avancerad vetenskaplig infrastruktur, toppmodern teknik och tillgång till omfattande långsiktiga ekologiska dataset. Rwanda, å andra sidan, är fortfarande under utveckling och har växande faciliteter men mer begränsade resurser och teknik. Samarbetet mellan de två länderna har varit mycket fruktbart, då Rwandas rika biologiska mångfald och djupa ekologiska kunskap kombinerats med Sveriges avancerade metoder. Detta samarbete har gett globala insikter i hur tropiska träd reagerar på klimatförändringar. Sverige har vackra skogar, även om de inte är lika artrika som Rwandas.
Däremot var det svenska vädret en stor utmaning för mig! Människorna i Sverige är vänliga men mer reserverade jämfört med Rwandas varma och öppna kultur. Jag uppskattade särskilt att ta del av fikakulturen och midsommarfirandet, som båda var unika och härliga upplevelser.
Och slutligen, vad väntar härnäst för dig?
– I mars 2025 börjar jag en ny roll som postdoktor vid University of Leeds i Storbritannien. Mitt arbete kommer att fokusera på ommätning av afrikanska skogar i Kongobäckenet, där jag ska studera koldynamik i 225 permanenta provytor i fyra länder: Demokratiska republiken Kongo, Republiken Kongo, Kamerun och Gabon.
