Tunnare havsis kan försvaga havscirkulation
Cirkulationen i en stor havsvirvel i Arktiska oceanen kan försvinna under detta århundrade på grund av klimatförändringar och minskad havsis. Följden kan bli att sötvatten fyller Nordatlanten och den globala havscirkulationen försvagas, visar forskning från Göteborgs universitet.
Det stora systemet av havsströmmar i Atlanten som kallas Amoc, Atlantic Meridional Overturning Circulation, är ett hett studieobjekt bland världen klimatforskare. Det är dock oklart vilka konsekvenserna kan bli om havsströmmarna försvagas och när i tiden en kritisk brytpunkt nås.
Forskaren Céline Heuzé från Göteborgs universitet har tillsammans med kollegor i Tyskland undersökt framtiden för en av de stora havsvirvlarna i Beauforthavet, belägen i Norra ishavet, norr om Alaskas och Kanadas kust.
Lagrar sötvatten
Havsvirveln heter Beaufortvirveln och är en viktig del av Arktiska oceanen. Genom att lagra eller släppa ut sötvatten påverkar den havets egenskaper både i Arktis och så långt bort som Nordatlanten.
På grund av varmare temperaturer i Arktis förlorar Beaufortvirveln idag stora mängder havsis. Isen hjälper till att hålla havet svalt och fungerar som ett lock. Isen har en svalkande effekt på de enorma vattenmassorna. Tunnare havsis gör att mer värme från atmosfären släpps igenom, havstemperaturen höjs ytterligare och ännu mer havsis försvinner. Tidigare forskning visar att sötvatteninnehållet i Beauforthavet ökat med 40 procent under de senaste två decennierna.
Bekymrade över havsisens minskning
– Resultatet av den här studien gör oss bekymrade över att minskningen av havsis i området kan leda till en kritisk brytpunkt, en ”tipping point”, där Amoc kollapsar, säger Céline Heuzé, docent i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på djuphav och havsis.
I studien har forskarna gjort framtidsprognoser genom att använda enbart de globala klimatmodeller där Beaufortvirveln ser realistisk ut. En klimatmodell är en datorsimulering av jordens klimatsystem – atmosfär, hav, land och is. Klimatmodeller används för att rekonstruera det förflutna klimatet eller förutsäga det framtida klimatet.
– Om utsläppen av världens växthusgaser inte begränsas snarast, tyder vår prognos på att Beaufortvirveln försvagas och inte längre kan behålla sötvatten som den gör idag. Detta sötvatten kan nå ut i Nordatlanten och troligen påverka Amoc, säger Marylou Athanase, forskare vid Alfred Wegener-institutet, Tyskland, och studiens huvudförfattare.
Amoc, där Golfströmmen utgör en del, har en stor betydelse för klimatet i Skandinavien eftersom det transporterar varmt vatten till höga breddgrader på norra halvklotet. Hur kopplingen mellan minskad havsis och en försvagning av Amoc kan utvecklas i framtiden är något forskarna nu vill studera närmare.
Fotnot: Brytpunkt eller tipping points. Inom klimatvetenskapen är en tipping point en kritisk tröskel som när den passeras leder till stora, accelererande och ofta oåterkalleliga förändringar i klimatsystemet. Källa: Wikipedia
Vetenskaplig artikel i Journal of Geophysical Research: The Arctic Beaufort Gyre in CMIP6 Models: Present and Future
Kontakt: Céline Heuzé, universitetslektor och docent i klimatologi på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, e-post: celine.heuze@gu.se
Text: Jenny Meyer
Havscirkulationen i Atlanten som många klimatforskare fokuserar på kallas Amoc –Atlantic Meridional Overturning Circulation. Det är ett större system av havsströmmar i Atlanten där Golfströmmen utgör en del. Amoc-systemet drivs av skillnader i densitet mellan olika vattenmassor så att varmt vatten från sydligare breddgrader rör sig norrut längs havsytan där det kyls ned, sjunker och åter rör sig söderut i djuphavet. Amoc har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien eftersom det transporterar varmt vatten till höga breddgrader på norra halvklotet.
Källa: Institutet för språk och minnen och Wikipedia.