Tusentals elever ska bidra till forskning om plastskräp
Skolelever och forskare ska tillsammans kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige. Målet är att 60 000 elever ska delta genom att samla in och analysera plast.
– Jag hoppas att projektet kommer att ge oss ny kunskap om orsaken till att plasten hamnar i naturen; var i kedjan det brister, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi.
Plastskräp i haven får stora konsekvenser för människor, växter och djur. Inte mindre än 80 procent av plasten som hamnar i havet kommer från aktiviteter på land. Genom det rikstäckande medborgarforskningsprojektet Plastexperimentet hoppas nu forskarna att ta reda på mer om var, när och varför plast hamnar i naturen.
– Med bättre kunskaper om problemet kan vi också hitta bättre lösningar, säger Bethanie Carney Almroth som är vetenskapligt ansvarig för projektet.
Både insamling och analys
Projektet är indelat i två delar – insamling och analys. Insamlingsdelen riktar sig till fjärdeklassare och uppåt och handlar om att samla in plastskräp i olika naturtyper och därefter sortera och rapportera in.
Analysdelen går ut på att testa plastens egenskaper i vatten eller olja under förbränning. Den delen riktar sig främst till högstadie- och gymnasieelever.
– Något som många inte vet är hur komplext plast är. När vi säger plast låter det som att vi pratar om ett enda material, men det finns många olika typer av plast med olika sammansättning. Det är en av anledningarna till varför plast är ett så omfattande problem, säger Bethanie Carney Almroth.
Vill öka engagemanget för miljöfrågor
Plastexperimentet är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, föreningen Vetenskap & Allmänhet, ForskarFredag och Håll Sverige Rent. Projektet pågår under våren och hösten 2022. Utöver att skaffa mer kunskap om plastskräp i naturen är syftet att öka intresse och engagemang för miljöfrågor bland barn och unga.
– Många ungdomar känner en stor oro för att mycket i världen och samhället går åt fel håll. Jag vill att de ska känna att de har makt att påverka, att de kan göra sina röster hörda. Här kan de delta aktivt och vara en del av lösningen och deras arbete kan påverka beslut i samhället, säger Bethanie Carney Almroth.
Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi på Göteborgs universitet, är också inkopplad i projektet. Han kommer att skicka ut enkäter till eleverna efter att de har deltagit i experimentet. Där får de svara på frågor om hur deras inställning till nedskräpning påverkas.
– Jag vill undersöka om eleverna som deltar i experimentet förändrar sina attityder till nedskräpning. Inom miljöpsykologin vet vi att attityder påverkar beteende. Här vill vi undersöka motsatsen, om deltagandet i experimentet påverkar elevernas attityder och normer när det gäller nedskräpning, säger han.
Text: Karl-Johan Nylén
Plastexperimentet är ett medborgarforskningsprojekt som riktar sig till skolelever från fjärde klass och uppåt. Det genomförs i två perioder under 2022, vecka 17-18 och vecka 37-38. De plockar, sorterar och väger sedan skräpet i ett bestämt område. Resultaten rapporteras in via webben eller en app. Elever i högstadiet och gymnasiet kan också göra en labb i skolan där de får identifiera vilken typ av plast de har hittat.
Anmälan, information, instruktioner och lärarhandledning finns på Plastexperimentets webbplats.
