Tydligare bild av genetiken bakom förtidsbörd och graviditetslängd

Resultaten som publiceras i tidskriften Nature Genetics ökar möjligheterna att på sikt utveckla läkemedel för igångsättning, och det ännu viktigare målet att förebygga att barn föds för tidigt.

Globalt utgör förtidsbörd den vanligaste direkta dödsorsaken hos nyfödda och barn upp till fem år, med ökad risk ju tidigare födseln sker. Med förtidsbörd avses förlossning före graviditetsvecka 37. Flertalet födslar sker i graviditetsvecka 39-40.

Studien har letts av Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som tidigare gjort uppmärksammade framsteg på området.

Nya insikter om mekanismerna

Vid en mänsklig förlossning är marginalerna minimala, vilket skiljer oss från andra däggdjur. Kvinnans bäcken släpper med nöd och näppe igenom ett fullgånget foster, att jämföra med exempelvis schimpanshonan där passagen är dubbelt så stor som ungen.

Förloppet inför en mänsklig förlossning är alltså extremt kritiskt, och för att öka förståelsen för de processer som styr tidpunkten för förlossningsstart är det just människor som behöver studeras, i det här fallet genetiken hos kvinnan och det ofödda barnet.

Den aktuella studien överträffar de tidigare i storlek och bredd. Den här gången har närmare ett 90-tal forskare inom det internationella nätverket Early Growth Genetics Consortium, EGG, medverkat. Drygt tjugo internationella födelsekohorter med totalt 279 043 studerade individer har inkluderats.

– Resultaten har gett oss mer ingångar till hur förlossningen initieras, både i fullgången tid och vid för tidig förlossning. I prover kunde vi identifierade ett stort antal tidigare oupptäckta genetiska varianter associerade med tidpunkten för förlossning, vilket ger oöverträffade insikter i de bakomliggande biologiska mekanismerna, konstaterar Bo Jacobsson.

Deal mellan kvinna och avkomma

För att förstå om graviditetslängd styrs från kvinnan eller barnet undersöktes 136 833 fall, antingen i kombinationen två föräldrar och avkomma, eller kvinna och avkomma. Detta gjorde det möjligt att med större precision skilja mellan effekterna av kvinnans respektive barnets genetik.

Försteförfattare i studien är Pol Solé Navais, också han forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Han beskriver hur fynden stödjer hypotesen om genetika konflikter mellan kvinnan och barnet.

– Det vi ser är att det finns en konflikt mellan kvinnans och det ofödda barnets genetik när det gäller graviditetslängd. Genetiskt styrs kvinnan mot att starta förlossningen tidigare för att bli av med barnet, för sin egen överlevnaden, medan det ofödda barnet vill förlänga graviditeten för att samla på sig vikt, och så möts de i en slags överenskommelse, säger han.

I förlängningen är syftet med forskningen att utveckla läkemedel som kan förebygga förtidsbörd, samt dämpa eller förstärka sammandragningar under en förlossning. Resultaten visar enligt forskarna att studier på mänsklig genetik är ett bra sätt att hitta tänkbara mål för dessa läkemedelsbehandlingar.

Titel: Genetic effects on the timing of parturition and links to fetal birth weight