Bild
Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén
Länkstig

ULF-forskare på prispallen

Publicerad

Helgepriset är ett av Sveriges allra finaste lärarpris. Vinnarna i kategorin för lärare i grundskolan åk 7-9 var i år forskarna bakom ett av Göteborgs universitets ULF-projekt, för deras arbete med att undersöka hur lärarens undervisning påverkas av artificiell intelligens i digitala läromedel. Ett arbete som handlar mindre om tekniken och mer om människorna än vad man först kan tro.

Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén, är lektor respektive doktorand vid Institutionen för tillämpad IT. De arbetar, tillsammans med Uta Leopold, Leif Johansson och Lena Vestberg, med projektet Hur påverkas lärarens undervisning av artificiell intelligens (AI) i digitala läromedel?. I projektet deltar också matematiklärarna på Hovåsskolan i Göteborg och Kapareskolan i Kungsbacka. Ett numera prisbelönt projekt efter att det tilldelats Helgepriset, ett lärarstipendium på 125 000 kronor instiftat av Helge Ax:son Johnssons stiftelse. Priset har som syfte att belöna initiativ bland lärare som vill bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete.
Vi blev väldigt glada. Det är ju alltid roligt att bli uppmärksammade och det är viktigt för lärarna på skolan att deras arbete uppmärksammas, säger Marie Utterberg Modén om priset.

Själva projektet har bland annat blivit möjligt tack vare ULF-projektmedel för praktiknära forskning i skolan. ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021. Målet är att utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.
Vi tycker att den här modellen är väldig bra, där ”vanliga lärare” och andra kan lämna in förslag på intressanta projekt. Vi tror att den typen av forskning är jätteviktig att den kommer ur genuina lärarfrågor och att projekten inte kommer uppifrån och ner, säger Martin Tallvid om ULF-projekten.

Det ULF-projekt de samarbetar i just nu är inne på sitt andra år av två. Syftet med projektet är att förbättra matematikundervisningen med stöd av moderna digitala läromedel. Det är inte det digitala läromedlet som tagits fram genom ULF-projektet, utan snarare idéer om hur redan befintliga digitala läromedel kan användas. Adaptiva digitala läromedel anpassar sig efter varje elevs kunskapsnivå och ger uppgifter utifrån hur eleven klarat tidigare uppgifter.

Marie Utterberg Modén berättar att det inom matematiken av tradition använts pappersböcker, men att det senare kommit olika typer av digitala läromedel. Läromedel som till en början egentligen bara var en PDF-fil av en tryckt bok. Men de senaste åren har det utvecklats väldigt mycket efter att det kom in mer teknologi i dem. Idag är digitala läromedel någonting helt annat.
Vi blev intresserade av att se vad som händer när lärarna för in ett digitalt läromedel i planerandet och genomförandet av undervisningen. Det finns det väldigt lite forskning på.

Användandet av digitala läromedel ökar stadigt, men enligt Martin Tallvid är lärarna i allmänhet ganska dåligt förberedda på detta.
Man tror att det fungerar som en vanlig pappersbok, men det har ju vi sett i vår forskning att det sker väldigt mycket i ett klassrum när man jobbar med digitala läromedel. Det är lärarna inte alltid förberedda på, vilket ju inte är konstigt om man aldrig använt det tidigare.

De menar att många ser robotar framför sig som ska ta över undervisningen, men det Marie Utterberg Modén och Martin Tallvid har kommit fram till är snarare det omvända. Lärare som ingår i projektet berättar att de inte skulle sätta ett digitalt läromedel i händerna på en lärare med mindre än fem års erfarenhet.
Så detta handlar inte om att det ska gå att slänga in en outbildad vikarie och tro att det ska fixa sig självt bara för att det är digitalt, säger Martin Tallvid.

De har båda så kallade kombinationsanställningar. Martin Tallvid vid Göteborgs universitet och Göteborgs stad och Marie Utterberg Modén vid Göteborgs universitet och i Kungsbacka kommun.
Jag gick en forskarskola vid Göteborgs universitet. Då var jag redan lärare, men eftersom det var kommunen som finansierade min utbildning ville jag ha kvar en fot både där och på universitetet. Denna typen av anställning blir en viktig bro mellan kommunerna och universitetet, en win win-situation, säger Martin Tallvid.

Han menar att den här typen av anställningar har varit avgörande för att de kunnat driva ULF-projektet. De har båda lång lärarerfarenhet vilket de menar har betydelse i ett praktikutvecklande projekt som detta.
Vi försöker att inte forska på lärarna, utan med dem och det tror jag att de känner.

Marie Utterberg Modén tycker på att deras dubbla roller ger dem en känsla för vad som är intressant, både för lärare och för forskare och underlättar när det kommer till att hitta gemensamma frågeställningar.
Vår nära kontakt med lärarna är också viktig. Det märks nog bland annat på hur vi finansierar projektet. Nästan alla pengar som läggs på det här ULF-projektet lägger vi på skolorna. Ett par lärare har till exempel nedsättning i tjänsten för att kunna lägga tiden ett sånt här projekt kräver.

I själva samarbetet i projektet menar Marie Utterberg Modén att hon och Martin Tallvid bidar med ett vetenskapligt förhållningssätt och fokus på ett metodiskt arbetssätt medan lärarna som är på skolan har koll på vad som händer på där mellan träffarna.
Men tanken är ju att vi ska lämna över vår kunskap om ett vetenskapligt förhållningssätt och hur man arbetar systematiskt mer och mer, så lärarna ska kunna fortsätta med detta även sen när vi inte är kvar.