Ulla Carlsson inför pressfrihetens dag: Yttrandefrihet och medier i en orostid (2020-04-28)
Världsdagen för pressfrihet firas den 3 maj varje år sedan 1993, bland annat för att påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som återfinns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ulla Carlsson vid JMG, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik, har i ett halvt sekel arbetat med kommunikations- och mediefrågor och dess betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter. Inför Pressfrihetens dag 2020 framhåller hon i en artikel, skriven i den pågående pandemin, vikten av yttrandefrihet och medier i den krissituation som världen nu upplever.
Den här texten är ett kort sammandrag av en längre artikel som du kan läsa i sin helhet här och som baseras på del i ett kommande bokkapitel.
Av Ulla Carlsson, JMG, Göteborgs universitet, 2020-04-28
Yttrandefriheten och medierna är mer centrala än någonsin då det finns en risk att den pågående pandemin förstärker redan befintliga hot mot mediernas oberoende och trovärdighet.
Information om möjliga åtgärder för begränsning av ett virus som covid-19 är viktig för att människor ska kunna fatta välgrundade val när det gäller att skydda sig själva och samhället. Rätten till hälsa kan endast upprätthållas om tillgång till relevant information är säkerställd och inte minst tillgång till information på det egna språket i den egna lokala kontexten. Men det räcker inte – medborgarna måste också kunna förhålla sig kritiskt till informationen i en tid av desinformation och påverkansaktioner.
En viktig konsekvens av pandemin är att nationella gränser har stängts och inskränkningar i människors fri- och rättigheter har genomförts i många länder i syfte att stävja spridningen av smitta. Inskränkningar som kan få konsekvenser såväl inom länder som mellan regioner. Förutom vad en pandemi i sig orsakar finns en påfallande risk för ökad fattigdom och ojämlikhet – även hungersnöd i flera utvecklingsländer. På sina håll kan inskränkningarna dessutom komma att bli bestående och än mer hämma demokratiutvecklingen på olika håll i världen.
Globalisering, geopolitik, ekonomi och teknologi är viktiga faktorer när yttrandefriheten formas i dagens samhälle. Covid-19 har om något påvisat mediernas betydelse och vikten av press- och informationsfrihet – tillämpad i enlighet med internationella överenskommelser. För inget land kan på egen hand lösa en pandemis härjningar och efterkommande effekter. Skälen för ett effektivt system för globalt samarbete och reglering kan inte underskattas nu när nationalstaten har kommit i förgrunden och internationella organisationer som FN har hamnat i bakvatten.
Trovärdig journalistik och mediekunniga medborgare – en demokratifråga
En obestridlig lärdom av covid-19 är vikten av tillförlitlig information och nyheter av relevans. Medborgare ska kunna förlita sig på en trovärdig, verifierad och kontextualiserad information i medierna för att ha möjlighet att fatta rimliga beslut. Journalistikens koppling till sin publik och demokratiska värden är avgörande. Medborgarskap och demokratiskt styrelseskick saknar innehåll om fakta och information för att förstå samhället – och ett kritiskt förhållningssätt hos medborgarna – saknas. Det blir vi verkligen varse under den pågående pandemin.
Idag bör alla kunna förhålla sig kritiskt till hur olika medier arbetar, hur de representerar samhället och världen, hur de producerar innehåll, hur de finansieras, hur de används – hur vi kommunicerar – både som producenter, distributörer och konsumenter av innehåll. Det är innebörden av medie- och informationskunnighet (MIK). Att tillhandahålla denna resurs innebär livslångt lärande, både i klassrummet och utanför. I den krissituation som covid-19 har inneburit framstår detta som en självklarhet – inte minst gäller det källkritik och källtillit.
Att säkerställa dels en oberoende och kvalificerad journalistik, dels ökad medie- och informationskunnighet i samhället ställer krav på vilja till förnyelse, kunskapsutveckling och fungerande regelverk hos såväl medierna som samhället. Akademin har ett ansvar att bedriva forskning inom området för att ge underlag för besluten.