Bild
Äldre person får mat serverad av vårdpersonal
Mellan fem och tio procent av de äldre i Sverige beräknad vara undernärda. För patienter som vårdas på sjukhus, sjukhem eller liknande, är siffran uppemot femtio procent.
Foto: Mostphotos
Länkstig

Undernäring hos sjuka och äldre behöver uppmärksammas mer

Publicerad

Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Med hjälp av näringstillförsel kan de här problemen lindras, men den kunskapen uppmärksammas inte tillräckligt. Det lyfter forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.

- Det är allt för få patienter som får diagnosen undernäring. Inom sjukvården och äldreomsorgen är det fortfarande ett problem med underdiagnostisering och underbehandling av tillståndet, inte bara i Sverige utan i hela världen. Men med ganska enkla metoder skulle patienter och äldre kunna må mycket bättre, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Ingvar Bosaeus, universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har han skrivit en översiktsartikel om undernäring i tidskriften New England Journal of Medicine. De har gjort en sammanställning av kunskapsläget i världen de senaste 50 åren, med fokus på vad som hänt de senaste 5 åren, och konstaterar att man inom vårdsektorn behöver använda sig mycket mer av det som erfarenheten och forskningen visar.  

I Sverige är många äldre undernärda. Totalt i hela samhället bedöms mellan fem och tio procent av äldre vara undernärda. För patienter som vårdas på sjukhus, sjukhem eller liknande, är siffran uppemot femtio procent. Traditionellt sett har viktnedgång och undernäring uppfattats som ett naturligt uttryck för sjukdom eller åldrandet, och att det inte går att göra något åt det. Nu vet man att den vanligaste anledningen är underliggande sjukdom som gör att de äter mindre och att kroppens organ och vävnader bryts ner.

En person som lider av undernäring går ner i vikt, får brist på näringsämnen och problem med att musklerna bryts ner. Det kan leda till svårigheter med att klara av sin vardag. Personen kan också drabbas av ökad infektionskänslighet och få ett större vårdbehov som kan ge längre vårdtider och högre dödlighet.

Kunskaperna om undernäring och behandling har tagit stora steg framåt de senaste åren. Forskare och kliniker över hela världen har kommit överens om hur diagnosen undernäring ska ställas; det är en sammanvägning av viktnedgång, undervikt och för liten muskelmassa hos individer med dålig aptit, som har eller inte har en underliggande sjukdom.

Nya stora behandlingsstudier visar entydigt att undernäringen kan vändas. Rådgivning och behandling i samarbete med dietister och användning av näringsdrycker kan bromsa viktnedgången och minska dödligheten.

- Det här är enkla åtgärder som åsidosätts varje dag. Vi vet i dag att det går att behandla de allra flesta patienter, med undantag för dem med långt gångna dödliga sjukdomstillstånd som till exempel spridd cancer. I till exempel Sverige har vi jobbat vi med detta i många år, men vi måste bli ännu bättre, säger Ingvar Bosaeus, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Forskarna föreslår konkreta åtgärder för att minska lidandet för de äldre.

- Att tidigt registrera riskfaktorer för undernäring, att uppmärksamma viktnedgång och nedsatt aptit är helt avgörande. Man måste också tidigt ge råd om näringstät mat och i tid påbörja nutritionsbehandling, till exempel med näringsdrycker. Kunskapen om det här måste bli en mycket tydligare del på både grundutbildningar och specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor, säger Tommy Cederholm.

Text: Elin Bäckström, Uppsala universitet

För mer information

Artikeln: Tommy Cederholm, Ingvar Boseus; Malnutrition in Adults; 2024 New England Journal of Medicine, N Engl J Med 2024;391:155-65. DOI: 10.1056/NEJMra2212159; https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMra2212159

Tommy Cederholm, professor emeritus i klinisk nutrition, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet, tel: 070-273 31 92, e-post: tommy.cederholm@uu.se , Han är även affilierad forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Ingvar Bosaeus, universitetssjukhusöverläkare, enheten för klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han är även docent och anknuten till forskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. e-post: ingvar.bosaeus@nutrition.gu.se; ingvar.bosaeus@vgregion.se