Det var just år 1921 som det första valet med allmän och lika rösträtt för både och män och kvinnor i Sverige genomfördes. Men kampen för rösträtt hade pågått under lång tid och tagit sig olika – också musikaliska – uttryck. I projektet "Rösträttens sånger: Musikens roll i kampen för kvinnors rösträtt 1902-1921" ska Marita Rhedin nu studera användningen av röst, sånglyrik, tonsättningar och framföranden.
– Jag blev jätteglad, säger hon om anslaget. Det kändes som gruppseger, jag har fått fint stöd från kollegorna under tiden jag ägnat mig åt att jobba fram ansökan. Det har varit ett intensivt arbete under flera månader.
Att just frågan om kvinnlig rösträtt skulle komma att uppta ett bärande fokus i Maritas forskning har emellertid inte alltid varit självklart. Hennes intresse väcktes första gången genom en före detta kollega vid Institutionen för kulturvetenskaper som undersökte mode och klädsel bland rösträttskampanjande kvinnor och som i anslutning till den forskningen frågade Marita huruvida hon hade möjlighet att bistå med musikvetenskaplig expertis.
När projektet väl drar i gång kommer det att uppta en majoritet av Maritas tid, även om hon inte heller kommer att släppa undervisningen helt. Hon har för avsikt att närma sig forskningen genom en kombination av metoder, samtidigt som undersökningarna ska genomföras på flera olika platser. Delvis i hemmamiljön vid Institutionen för kulturvetenskaper, men även genom resor till Riksarkivet i Stockholm samt lokala arkiv.
Utgår från arkivmaterial, tidskrifter och rapporter
Just insamlandet av arkivmaterial – sångtexter och notuttryck - är en central pusselbit i projektet, likaså att nagelfara digitaliserade tidskrifter och de av rösträttsengagerade lokalföreningar författade små rapporter som bevarats under dryga hundra år. Sådana rapporter kan ge en ingående redogörelse kring hur de gemensamma sånginsatserna under den aktuella tidsperioden verkligen tog sig uttryck. Ett tydligt avgränsat material underlättar möjligheterna att hänge sig studien och verkligen komma ner på djupet, understryker Marita.
Musik som uttryck för en gemensam kamp, en unison strävan, är över lag underbeforskat. Det tidiga 1900-talet var en tid starkt präglad av sociala rörelser. Till exempel verkade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) mellan 1902 och 1921. Hur sången enade kvinnor i sin kamp för rösträtt kan utgöra en ingång till studiet av det sammanhang som de sjöngs i samt av hur de relaterar till andra argument kring rösträtt, berättar Marita.
I den här vevan växer också allsångsrörelsen sig stark i Sverige. Påtaglig var den starka tilltron till sångens potential att samla och ena en nation, en gemenskap.
– Kulturella intryck ligger ofta inbäddade i sociala rörelser, fortsätter hon. Exempel finns bland annat från den amerikanska medborgarrättsrörelsen. När rörelserna i sinom tid dör ut är det de estetiska uttrycken vi kommer ihåg.
Planerar antologi, konferenser och musikvideor
Marita planerar att kommunicera forskningsresultaten på en rad olika sätt. Tillsammans med en nordisk forskningsgrupp ska hon författa en antologi med temat politisk sång. Den ska spänna över olika historiska kontexter och beröra såväl Marseljäsen som rallarsånger.
Hon planerar även att åka på konferenser, exempelvis till England där forskningen kring det aktuella ämnet är mer utbredd och etablerad. Men hon tänker sig även en mer praktisk och ’okonventionell’ spridning av studien – genom musikvideor. Något som hon har ägnat sig åt i tidigare forskning på samma tema.
Redan med start år 2021 började hon jobba med att iscensätta och på så vis tillgängliggöra rösträttskampens musik. Att låta de tysta arkiven ”klinga”. Konkret har det kunnat innebära att Marita tillsammans med den kör där hon är medlem – Estradkören – tagit sig an, sjungit in och publicerat flera med rösträttskvinnor förknippade sånger.
– Jag vill att man ska få in känslan för och karaktären på musiken, säger hon.
Uppfinningsrikedom och att ha roligt på vägen är inget hinder för framgångsrik forskning. På frågan om vilken bestående inverkan hon hoppas att projektet ska ha är Marita Rhedin tydlig:
– Kvinnorörelsen som kulturarv behöver lyftas upp igen. Och jag hoppas att i anslutning till det på ett större plan ytterligare kunna belysa den funktion musik har även i vår tids sociala och politiska rörelser när demokratin på många håll i världen är hotad och kvinnors rättigheter begränsas.
Text: Erik Pedersen
Se även
