Undersöker slemproppen vid graviditet

Slemproppen anses skydda mot infektioner och därmed förtidig födsel. De vetenskapliga beläggen för exakt hur detta fungerar är dock vaga.

– Jag har länge varit övertygad om att en bättre förståelse av slemhinneskydd under graviditet kan vara en möjlig väg för att förhindra att dessa barn föds för tidigt. Även om ingenting är säkert, är jag mycket glad över att ERC stöder vårt försök att ta reda på mer, säger George Birchenough, som de närmaste åren genom olika laboratorieexperimentet ska undersöka slemproppen i detalj.

Han ingår i en stor forskarkonstellation inom Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet som på olika sätt mycket framgångsrikt studerar det slem som skyddar tarm och luftvägar:

Bild

– Lyckligtvis kan mycket av den kunskap och de verktyg som utvecklats genom forskningen om slemmet i tarmar och lungor relativt enkelt anpassas för att studera slem även i livmoderhalsen. Som forskare känns det nytt och spännande att få ställa om till att studera kvinnans reproduktionssystem.

Minska risk för prematurfödsel

Hans forskarlag ska nu exakt definiera vad som reglerar slemproppens utveckling, identifiera hur vissa bakteriearter kan ta sig förbi proppen och orsaka infektion, och även undersöka hur slemproppens skyddsegenskaper förändras hos mödrar som riskerar att föda för tidigt.

– Jag hoppas att vårt arbete kommer att ge oss en djupare förståelse för kvinnans reproduktionsbiologi, vilket i sin tur kan användas för att utveckla precisa interventioner för att minska spädbarnsdödligheten, säger han.

Forskningen genomförs i nära samarbeten med kliniska forskare inom obstetrik. Viktiga partners är professor Bo Jacobsson som leder perinatallaboratoriet vid Göteborgs universitet, samt forskare vid Kings College London.

Stor satsning från EU

Projektet har just fått fem års finansiering genom anslagsformen ERC Consolidator Grant, som totalt ger två miljoner Euro (motsvarande drygt 23 miljoner svenska kronor) till forskningen. George Birchenough lyfter fram en annan forskare vid Göteborgs universitet som nyligen också fick ett stort anslag från EU, Lina Bergman som forskar om preeklampsi (havandeskapsförgiftning). Han påpekar att de båda är knutna till forskningsnätverket WCMTM:

– Detta visar på den stora potentialen för forskning med hög påverkan inom WCMTM. Det är ännu mer anmärkningsvärt att båda projekten fokuserar på kvinnors hälsa i relation till graviditet. Förhoppningsvis kan detta stimulera fler forskare att engagera sig i detta historiskt försummade område, säger George Birchenough.