Undervattensrobotar övervakar gasläckans miljöpåverkan
Göteborgs universitet har placerat ut tre undervattensrobotar i vattnet runt Nord stream-läckorna. Detta för att kunna följa hur kemin och livet i havet förändras över tid av det stora utsläppet av metangas. Dessutom åker Skagerak nu på en ny expedition till Östersjön för att testköra den stora obemannade farkosten Ran.
Expeditionen med Skagerak var inte den enda åtgärden som universitetets forskare gjorde när Nord stream började läcka metangas. Med hjälp av stiftelsen Voice of the Ocean, VOTO, placerades tre fjärrstyrda undervattensrobotar ut i området. De ska fara runt i havet och registrera vattendata fortlöpande under de närmaste 15 veckorna.
– De kallas för gliders och tillhandahålls av VOTO, som också sköter driften av dem. Robotarna kan ge oss mätningar över långa tidsserier på hur vattnets kemi och kvalitet påverkas av naturgasläckan, säger oceanografen Bastien Queste på Göteborgs universitet.
Gott om grunddata från området
VOTO har sedan i mars 2021 haft två gliders i området vilket fungerar som ett av stiftelsens havsobservatorier där vattenkvaliteten mäts non stop. Robotarna åker ner till bottnen och vänder sedan upp till ytan och detta upprepas över en förinställd sträcka. Varje gång glidern är uppe vid ytan sänds de senaste mätvärdena till forskarna via satellit. Det finns alltså gott om grunddata från det här området sedan tidigare. En av de tre nya robotarna som släpptes ner i förra veckan har utrustats av tillverkaren Alseamar med en särskild sensor för att kunna mäta förändringen av metanhalten över de närmaste 15 veckorna.
– Förra veckans expedition gav värdefulla data och en ögonblicksbild över havets tillstånd direkt efter utsläppets skedde. Med de nya robotarna på plats får vi fortlöpande rapporter över tillståndet i vattnet nära Nord stream-läckorna. De är utplacerade enbart för detta ändamål, säger Bastien Queste.
– Poängen är att vi får mätningar från vattnet över en lång tid och över ett större område. Vi kan se hur lång tid det tar innan metanen försvunnit och hur vattenmiljön reagerar över tid. Ofta är responsen i havet fördröjd. Det kan ta dagar eller veckor innan vi ser en förändring, säger Bastien Queste.
Även de normalt utplacerade undervattensrobotarna kan bidra med viktiga data, de mäter salthalt, temperatur, syrehalt och mängden klorofyll. Detta kompletterar bilden över hur vattnet i Östersjön mår efter gasläckan.
Gedigen vetenskaplig dokumentation
– Tillsammans med de nya robotarna och expeditionens mätningar så kommer vi forskare ha en gedigen vetenskaplig dokumentation över Nord stream-läckans påverkan. När vi lägger samman allt har vi en bra bild över både de omedelbara och de fördröjda effekterna. Med gliders som fortlöpande mäter kommer vi bättre kunna förstå processerna som observerades då, säger Bastien Queste.
Expeditionen hade knappt hunnit av däck innan förberedelserna för nästa tur till Östersjön med Skagerak startade. Polarforskaren Anna Wåhlin har sedan länge planerat en resa med fartyget just till området öster om Bornholm.
– Jag ska testa hur den stora undervattensroboten Ran uppför sig i hav med stora skiktningar i densitet och hur väl den kan mäta över sedimentrika bottnar. Då är den här platsen perfekt. Ran kommer också kunna bidra till forskningen kring gasutsläppen eftersom den mäter koldioxid- och nitrathalterna i vattnet, säger Anna Wåhlin.
Det är också första gången som Ran utgår från Skagerak, det är ett viktigt test av fartygets flexibilitet.
Kontakt: Bastien Queste, oceanograf på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0735-04 28 39, e-post: bastien.queste@gu.se
Anna Wåhlin, oceanograf, på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0766-18 28 66, e-post: anna.wahlin@marine.gu.se
