Unga vill lära sig nya språk

Bild

– Som språklärare på gymnasiet var det en ständig kamp att motivera eleverna att fortsätta med sina språkstudier i franska. Därför ville jag veta mer om elevernas tidiga förväntningar, attityder och upplevelser av att lära sig språk, säger Ingela Finndahl som har skrivit en avhandling i ämnesdidaktik.

Engelska räcker
Det visar sig att de unga eleverna i studien går in med en nyfikenhet och lust att lära sig ett nytt språk och att deras motivation är nästan lika stark efter ett års språkstudier. Samtidigt visar nationell statistik att i årskurs 9 har ungefär en fjärdedel av alla elever antingen hoppat av sina språkstudier eller aldrig börjat läsa ett modernt språk. Ingela Finndahl har inte forskat på varför eleverna hoppar av, men resultaten visar att många elever är kluvna gentemot ämnet eftersom de inte tror att de kommer ha speciellt stor nytta av spanska, tyska och franska i framtiden.

– Mer än hälften av eleverna i min studie uppgav att de trodde att det kommer att räcka om de kan engelska, säger Ingela Finndahl.

Eleverna i studien vill kunna prata på det nya språket och många elever uppskattar när de kan påverka vad och hur de ska lära sig, det vill säga både innehåll och arbetssätt.

– Om vi i Sverige vill att fler elever ska lära sig ytterligare språk, behöver vi underlätta villkoren för att göra det, samt försöka synliggöra varför det är viktigt. Arbetssätt som främjar kommunikation som känns verklig och meningsfull och ett mer självständigt lärande kan därför vara möjliga vägar att gå för att öka elevernas motivation. 

Språkvalet kan avgöra villkoren för inlärning

Ingela Finndahls avhandling visar också att villkoren för att lära sig ett modernt språk kan variera högst väsentligt beroende på vilket språk eleven väljer. Skolorganisatoriska faktorer påverkar både undervisning och lärande. Elever i årskurs 6 får ofta ta sig till andra skolor för att ha sina lektioner i moderna språk, vilket kan påverka både gruppstorlek och schema. Spanskans popularitet har till exempel lett till stora grupper med ibland dubbelt så många elever som i de andra språken.  
– De stora grupperna i spanska på runt 30 elever, gör det svårare för lärarna att se och lyssna på alla elever under lektionen, hjälpa och stötta samt bedöma och betygsätta på ett likvärdigt sätt.

Många skolor har också svårt att hitta behöriga lärare, i synnerhet i spanska, vilket ytterligare riskerar att påverka likvärdigheten mel­lan språken.

– Jag hoppas att min forskning når ut till beslutsfattare som kan påverka hur villkoren ser ut och att den bidrar till fler didaktiska samtal bland verksamma lärare och lärarutbildare kring undervisning, lärande och bedömning av moderna språk, vilket förhoppningsvis kan bidra till att undervisningen utvecklas ytterligare.

Text: Ragnhild Larsson