USA och Kuba i hemliga förhandlingar på hotell under 1970-talet
Håkan Karlsson är professorn som ägnat 15 år åt relationen mellan USA och Kuba. Den senaste boken handlar om 1970-talet och hemliga förhandlingar på Hotel Pierre i New York.
Men att dra paralleller mellan dagens situation och 1962 då ett kärnvapenkrig hotade mellan stormakterna, tycker inte Håkan Karlsson är helt rätt att göra.
Boken är nummer fem i serien om Kuba och har titeln: ”Morot och piska”- Varför den titeln?
– På det storpolitiska planet präglades 1970-talet av en avspänning i USA:s relationer till Sovjetunionen och Kina. Då aktualiserades frågan rörande USA:s relation till Kuba, bland annat i Kongressen där en rad förslag förordade en öppning i den blockadpolitik USA vid det laget fört gentemot Kuba under cirka 15 år. Gerald Fords administration, och inte minst Henry Kissinger, närmade sig den kubanska regeringen och det förelåg ett ömsesidigt intresse för att normalisera relationen mellan de två staterna.
– Under de hemliga förhandlingar som genomfördes mellan amerikanska och kubanska delegationer fördes konkreta diskussioner om hur denna normalisering skulle genomföras. Kubas militära inblandning i Angola ledde dock till att förhandlingarna upphörde och Fords administration återgick till den konfrontationspolitik som hade präglat relationen mellan USA och Kuba sedan den kubanska revolutionen år 1959.
I oktober 1962 befann sig de två supermakterna USA och Sovjetunionen på gränsen till ett kärnvapenkrig och nu är det många som drar paralleller till dagens situation när Ryssland står inför att isoleras både ekonomiskt och diplomatiskt. Vad kan du säga om det?
– Det finns likheter men samtidigt avgörande skillnader. Krisen 1962 handlade primärt om ett geopolitiskt spel mellan stormakterna, om kampen mellan olika politisk-ekonomiska system, och om USA:s rädsla för att det kubanska socialistiska exemplet skulle sprida sig till andra länder i Latinamerika. Krisen i Ukraina präglas av helt andra politiska och ekonomiska förutsättningar där inte minst USA:s ledande ekonomiska ställning på den globala arenan har förändrats på ett radikalt sätt sedan 1962.
– Finns det något vi kan lära oss av historien är det dock att diplomatisk och ekonomisk isolering av en stat sällan har de effekter man hoppas på då dessa åtgärder inte berör de personer/institutioner man vill påverka. Priset får istället oftast betalas av den vanliga medborgaren.
Vad är det mest spännande ni kommit fram till?
– Det unika med denna bok, liksom de tidigare i serien, är att de med hjälp av källor från både USA och Kuba presenterar en kubansk syn på relationen mellan USA och Kuba. Denna vinkel har länge varit frånvarade i forskningen varför böckerna berikar och kompletterar den forskning som bedrivs på temat.
Du är arkeolog, hur har det här med arkeologi att göra? Har ni grävt i arkiv eller hur hittar ni informationen som boken bygger på?
– Detta projekt har inte mycket med arkeologi att göra, utan det är ett renodlat historiskt projekt som jag bedriver tillsammans med Instituto de Historia de Cuba och min kollega, historikern Tomás Diez Acosta. Skillnaderna mellan arkeologisk och historisk forskning kan dock sägas vara försumbar då det berör arbetet med skriftliga arkivkällor. Vanligtvis utgörs ju det primära arkeologiska källmaterialet av materiella lämningar, men vid forskning på mer sentida arkeologiska lämningar (samtidsarkeologi) utgör skriftliga arkivkällor tillsammans med muntlig information väl så viktiga kompletterande källor. Det aktuella projektet har dock få beröringspunkter med samtidsarkeologin utan kan istället betraktas som historiskt till sin natur.
I boken tar ni upp de hemliga förhandlingarna på Hotel Pierre i New York. Hur känner ni till dem?
– I de amerikanska statliga arkiven, och inte minst i det stiftelsedrivna arkivet National Security Archive i Washington, finns en omfattande dokumentation av dessa möten.
Boken avhandlar också Kubas inblandning i kriget i Angola?
– Ja, det är riktigt. Inte minst då Kubas militära inblandning i Angola kom att bli en av de orsaker som gjorde att normaliseringsprocessen mellan USA och Kuba, som var ett fullt möjligt scenario i mitten av 1970-talet, kom av sig.
Till sist, varför är Kuba så intressant? Du har forskat kring detta i många år nu?
– Jag har bedrivit (samtids)arkeologisk och historisk forskning på Kuba under mer än 15 år. De arkeologiska projekt jag arbetar med för närvarande berör bland annat: de materiella och immateriella lämningarna efter Missilkrisen (1962), och den svenska jordbrukskolonin i Bayate (början av 1900-talet).
– Den pågående historiskt orienterade forskningen är, som vi sett, inriktad mot den kubanska synen på relationen mellan USA och Kuba sedan 1959. Kuba är intressant för mig då källmaterialet för min forskning, vare sig det handlar om arkeologiska materiella lämningar, muntliga vittnesmål, eller historiska arkivkällor, finns på Kuba. Detta samtidigt som de teman jag behandlar i min forskning varit underbeforskade och då jag har en unik tillgång till källorna.
Text: Cecilia Sjöberg
Boken ingår i serien: “Routledge Studies in the History of the Americas” har titeln "The Policy of the Ford Administration Toward Cuba-Carrot and Stick"
Håkan Karlsson, professor i arkeologi, forskar kring USAs politik mot Kuba efter revolutionen 1959. Men ur Kubas perspektiv och målet är att ge en mer komplett bild av relationen mellan de två länderna
Forskningsprojektet ”Kubanska erfarenheter: USA:s kubapolitik sedan revolutionen 1959 från ett kubanskt perspektiv” drivs av Håkan Karlsson tillsammans med Dr. Tomás Diez Acosta (Instituto de Historia de Cuba).
Målet är att genom sina publikationer fördjupa kunskapen om förhållandet mellan USA och Kuba under mer än ett halvt sekel.
