Vaccinering väcker frågor om sexuellt ansvar bland unga

Den svenska regeringen har beslutat att pojkar i årskurs fem från hösten 2020 ska erbjudas vaccin via skolhälsan mot sexuellt överförbart humant papillomvirus (HPV). Mot bakgrund av långvarig brist på resurser inom skolhälsan och en ökad rädsla för vaccinationer har ett forskningsprojekt inletts för att undersöka de problem som uppstår i implementeringen och hur de hanteras.

Bild

När Lisa Lindén inför forskningsansökan kontaktade representanter för skolsköterskorna betonades att en erfarenhet från introduktionen av HPV-vaccinationen för tjejer år 2012 var att den medförde en total ökad arbetsbelastning på skolhälsan, vilket gjorde att man många gånger upplevde att man brast i sina andra ansvarsområden.

Regeringen har under många år genomfört åtgärder för att förbättra skolhälsan, men trots detta visar rapporter och forskning frekvent på att brister kvarstår, och att resurserna inte räcker till. Till exempel kvarstår tydliga geografiska skillnader över landet vad gäller hur väl man lyckas leva upp till sitt uppdrag.

- Nu när även pojkar ska med så oroar man sig för att denna belastning ska bli ännu större, och att inte resurserna som sätts till ska räcka. 

Lisa Lindén förklarar att den ökad rädslan för vacciner oftast kopplas till två större händelser. Den första är debatten för cirka 20 år sedan kring att barnvaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund skulle öka risken för autism. Den andra är svininfluensan och fallen med narkolepsi 2009.

- Den möjliga kopplingen till autism har forskning vederlagt men debatten ledde likväl till en ökad skepticism mot vacciner mer generellt, vilket bland annat sociologisk forskning visat på. När jag för min avhandling intervjuade landstingspersonal som var delaktiga i introduceringen av HPV-vaccinationen för tjejer så betonade man ofta att tjejer och föräldrar är oroade för att vaccinationen ska leda till narkolepsi, säger Lisa Lindén.

Ungas egna perspektiv på hälsa, kön och sexualitet

Som projektledare har Lisa Lindén det övergripande ansvaret för den aktuella studien och bidrar med sin erfarenhet av att bedriva sociologisk forskning om sexuell hälsa, folkhälsa och implementeringen av nya policys inom hälso- och sjukvården.

Ylva Odenbring är medsökande och tar med sig en lång erfarenhet av forskning om skolhälsan och jämställdhet i skolan. Hon kommer att fokusera på hur införandet av vaccination för pojkar genomförs och uppfattas av skolsköterskor, och tas emot och förstås av pojkar och föräldrar.

- Det är väldigt kul att ha med Ylva Odenbring i projektet, inte minst för att hon är så mån om att lyfta och belysa barns och ungas egna perspektiv på hälsa, kön och sexualitet, säger Lisa Lindén.

Forskarna kommer att utföra ett etnografiskt fältarbete i en region i Sverige, både på landstinget och på tre olika skolor i regionen. Fältarbetet innefattar både observationer av möten och vaccinationstillfällen och intervjuer med landstingspersonal, skolsköterskor, pojkar och föräldrar.

Koppling till sex- och samlevnadsundervisning

Mycket av den kritik som förts fram mot att HPV-vaccinationen endast har inkluderat tjejer är att ansvaret för att skydda sig mot HPV läggs på tjejer, trots att både tjejer och killar överför smittan.

- Vår förhoppning är att projektet ska bidra med ökad diskussion och kunskap om frågor om sexuellt ansvar och hälsa, bland unga, föräldrar och berörda professionella.

Forskningen som tidigare gjorts i Sverige visar att det funnits en önskan från berörda verksamheter att sammanlänka HPV-vaccinationen med sex- och samlevnadsundervisningen, men att detta i regel inte har gjorts.

- Vaccinet har ofta framställts som ett cancervaccin, vilket gör att den viktiga kopplingen till sex försvinner. Därmed försvinner också möjligheten att lyfta frågor om sexuellt ansvar och jämställdhet. Detta hoppas vi på att kunna ändra, säger Lisa Lindén.

Vaccinet har ofta framställts som ett cancervaccin, vilket gör att den viktiga kopplingen till sex försvinner. Därmed försvinner också möjligheten att lyfta frågor om sexuellt ansvar och jämställdhet. Detta hoppas vi på att kunna ändra.

Om två år hoppas forskarna ha ett gediget material att analysera. Utöver att förmedla resultat i vetenskapliga tidskrifter ska dem även kommunicera det utanför akademin, båda i formen av populärvetenskapliga artiklar och genom presentationer för berörda parter.

- Med berörda parter menar vi både skolsköterskor, smittskyddsläkare och sexologer, och, inte att förglömma, unga och deras föräldrar.

Från "tjejvaccin" till ett "vaccin för alla"

Lisa Lindén skrev sin avhandling om HPV-vaccinationen för tjejer i Sverige och har även skrivit om introduktionen av HPV-vaccination för pojkar i Österrike, tillsammans med en tidigare masterstudent.

- I den studien kunde vi se att policyskiftet från ”ett tjejvaccin” till ”ett vaccin för alla” totalt förändrade hur vaccinet från myndigheters håll förstods och kommunicerades, berättar hon.

I den studien kunde vi se att policyskiftet från ”ett tjejvaccin” till ”ett vaccin för alla” totalt förändrade hur vaccinet från myndigheters håll förstods och kommunicerades.

Det finns väldigt lite samhällsvetenskaplig forskning om HPV-vaccination för pojkar, och ingen sedan tidigare i Sverige. Lisa Lindén och Ylva Odenbring kommer att vara de första att genomföra en studie om dynamiken mellan den nya könsneutrala HPV-vaccinationspolicyn och dess implementering.

- Det här ser jag som ett unikt tillfälle att just belysa, och möjliggöra samtal om, sexuellt ansvar och jämställdhet på ett sätt som forskningen om vaccinationen för tjejer inte kunnat göra.

Enligt Lisa Lindén har tidigare forskning inte hörsammat de unga, utan fokuserat på hur vaccinationen förmedlas och uppfattas i policysammanhang och i media. Hon menar att det både är unikt och angeläget att inkludera pojkarnas erfarenheter och åsikter i studien.

- Jag ser verkligen fram emot att lyfta frågor om sexuellt ansvar och hälsa utifrån den unika möjlighet som den nya könsneutrala HPV-vaccinationspolicyn faktiskt ger! Det ska bli roligt att prata med berörda aktörer om dessa frågor, och inte minst med de unga själva, avslutar hon.

Projektet har beviljats fem miljoner från forskningsrådet Forte och sträcker sig till år 2025 - läs mer under "relaterat innehåll" nedan.