Väljarstödet förändras inte vid hårdare tag för klimatet

Flera studier visar att svenskarna är oroade över klimatförändringarna och förväntar sig att politikerna tar sitt ansvar. Samtidigt visar forskning att politiker tvekar att införa nya klimatpolitiska åtgärder eftersom dessa kan innebära ökade kostnader för konsumenterna, som exempelvis höjda drivmedelspriser.

– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.

Tillsammans med statsvetarna Niklas Harring vid Göteborgs universitet och Nils Droste vid Lunds universitet har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier påverkats vid införandet av olika klimatpolitiska åtgärder i Sverige. Analyserna bygger på 21 olika åtgärder inom transport- och energisektorn mellan åren 2000 och 2020. Det handlar exempelvis om kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner, och subventionerad biogasproduktion för industrin. Forskarna undersökte hur klimatåtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i media och därefter studerade de förändringar i väljarstödet.

– Samtliga 21 klimatpolitiska åtgärder i undersökningen uppmärksammades i nyhetsrapporteringen, vilket gör att vi kan anta att väljare kände till dem. Det var en förutsättning för att vi skulle kunna upptäcka eventuell förändring i väljarstödet. I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som till exempelvis elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011, beskrevs i mer negativa ordalag.

Oavsett hur media vinklade rapporteringen av nya klimatpolitiska åtgärder, har alltså införandena inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.

– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.

Text: Anna-Karin Lundell