– Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga på svenska lärosäten och det är en stor utmaning, säger David Brax, forskare och senior utredare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, som skrivit rapporten.
Studien baseras på enkätsvar från medlemmar i SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och genomförs i samverkan mellan SULF, SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet.
– Undersökningen har samma utformning som politikernas trygghetsundersökning, som också legat till grund för motsvarande undersökningar av journalister och kulturarbetare. Rapporten kan därmed ingå i den större bilden av hot och trakasserier som drabbar yrkesgrupper med stor betydelse för det demokratiska samtalet, säger David Brax.
Kvinnor mer utsatta än män
Över 30 procent inom varje ämnesområde svarar att de har erfarenheter av utsatthet i någon form. Forskare och lärare inom humaniora och samhällsvetenskap rapporterar störst utsatthet. Inom dessa ämnesområden svarar 47 respektive 43 procent att de har erfarenhet av hot och/eller trakasserier.
Kvinnliga forskare och lärare är tydligt mer utsatta än sina manliga kollegor, särskilt av studenter, medan män i högre utsträckning utsätts av kollegor.
På vilket sätt forskare och lärare utsätts varierar, men vanligast är hotfulla e-postmeddelanden (18 %), följt av hotfulla uttalanden öga mot öga (11 %) och hot eller påhopp via sociala medier (9 %).
Våld, stöld och skadegörelse förekommer, men i mindre utsträckning (6 %).
Studenter och medarbetare vanligaste förövare
Studenter är vanligaste gruppen förövare. Hälften av de forskare och lärare som hade utsatts senaste året svarade att förövaren var en student. Näst vanligast är att bli utsatt av en kollega på samma institution. Rapporten tyder på att hot och trakasserier till stor del är ett internt problem inom högskolan. Undantaget är ämnesområden som varit föremål för debatt i medier. Där rapporteras högre utsatthet och att förövaren ofta är någon utanför akademin och mer sällan studenter.
– Våra medlemmar drabbas dagligen av hot och hat, något som naturligtvis är helt oacceptabelt. Mycket pekar på att den osäkerhet och osunda konkurrens som råder om finansiering och anställningar leder till risker i arbetsmiljön, där hot och trakasserier mellan kollegor är en del, säger Sanna Wolk, förbundsordförande, SULF.
Förebyggande arbete och stöd till utsatta
Konsekvenserna av hot och hat sträcker sig långt. Många undviker att engagera sig i vissa ämnen eller att uttala sig i vissa frågor, av rädsla för att bli utsatta. En del överväger till och med att lämna akademin på grund av sin utsatthet.
De som är mest aktiva i medier är också mer utsatta bland de som har mött trakasserier och hot, men det är relativt liten grupp i studien. Däremot visar studien att oro för att bli utsatt gör att många forskare undviker att delta i forskningskommunikation.
– Vi ser i undersökningen att många begränsas av riskerna, vilket gör att forskning som skulle kunna komma samhället till del inte når ut, säger David Brax.
Rapporten visar också att det finns brister i tillgången till information om stöd för utsatta.
– Lärosätena behöver arbeta förebyggande mot hot och trakasserier och säkerställa att alla anställda har tillgång till och vet var de ska vända sig för att få stöd, säger David Brax.
