Med hjälp av den obemannade undervattensfarkosten som tagit sig under Thwaites glaciärfront har forskarna gjort en lång rad helt nya upptäckter. Farkosten har bland annat mätt styrka, temperatur, salthalt och syrgashalt hos havsströmmarna som går in under glaciären.
– Det globala vattenståndet påverkas av hur mycket is som finns på land, och den största osäkerheten i prognoserna är den framtida utvecklingen av inlandsisen i Västantarktis, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till den nya studien som nu publiceras i Science Advances.
– Detta var Rans första insats i polarområdet och undersökningen av vattnet under ishyllan var mer framgångsrik än vi vågat hoppas på. Vi planerar att följa upp dessa spännande resultat med ytterligare forskningsuppdrag under isen nästa år, säger professor Karen Heywood från University of East Anglia, som också är hedersdoktor vid Göteborgs universitets naturvetenskapliga fakultet.
Påverkar vattenståndet
Inlandsisen i Västantarktis står just nu för cirka tio procent av den totala vattenståndshöjningen. Och de snabbaste förändringarna i avsmältning av glaciäris sker i Thwaites-glaciären. Eftersom kontinenten sluttar inåt under glaciären är den känslig för att varma och salta havsströmmar letar sig in under den.
– Den processen kan leda till att en accelererad smältning sker vid glaciärens botten samt att den så kallade grundlinjen, området där isen övergår från att vila på havsbotten till att flyta, drar sig inåt mot kontinentens mitt, säger Anna Wåhlin.
På grund av sitt otillgängliga läge, långt från forskningsstationer, i ett område som vanligtvis är blockerat av tjock havsis och många isberg, har det funnits en stor brist på observationer från detta område. Det innebär att det hittills funnits en brist på kunskap om avsmältningsprocesserna.
Första mätningar som utförts
I studien presenterar forskarna resultaten från undervattensfarkosten som mätt styrka, temperatur, salthalt och syrgashalt hos havsströmmarna som går in under glaciären.
– Detta är de första mätningarna som någonsin utförts under Thwaites glaciär, säger Anna Wåhlin.
Resultaten har använts för att kartlägga undervattensströmmarna under den flytande delen av glaciären. Forskarna har upptäckt att djupvatten står i förbindelse med havsbukten Pine Island Bay österut, en väg som man tidigare trodde var blockerad av en undervattensrygg.
Forskargruppen har också mätt värmetransporten i en av de tre kanaler som leder varmt vatten in under Thwaites-glaciären norrifrån. Värdet som uppmättes där, 0.8 TW, motsvarar en nettoavsmältning av 75 km3 is per år, vilket är nästan lika mycket som den totala avsmältningen i hela glaciären. Även om mängden is som smälter till följd av det varma vattnet inte är mycket sett globalt, så ger värmetransporten en stor effekt lokalt och kan tyda på att glaciären inte är stabil över tid.
Inte hållbart över tid
Forskarna noterade också att stora mängder smältvatten strömmade norrut från glaciärens front.
– Variationer av salthalt, temperatur och syrgashalt pekar på att området under glaciären är ett tidigare okänt aktivt område där flera olika vattenmassor av olika densitet möts och blandas med varandra, vilket är viktigt för förståelsen av smältprocesserna vid isens undersida, säger Anna Wåhlin.
Observationerna visar att punkter där isen för närvarande är förbunden med havsbotten, vilket ger stabilitet till glaciären uppe på land, påverkas av varma havsströmmar från flera håll vilket tyder på att dessa punkter inte är hållbara över tid.
– Men den goda nyheten är att vi nu, för första gången, samlat data som är nödvändiga för att modellera dynamiken i Thwaites glaciär. Dessa data kommer att hjälpa oss att bättre beräkna isavsmältning framöver. Med hjälp av ny teknik kan vi förbättra beräkningsmodellerna och minska den stora osäkerhet som nu råder kring globala vattenståndsvariationer, säger Anna Wåhlin.
