Det finns cirka 7 000 språk i världen, men många är små och mer eller mindre utrotningshotade.
– Jag skulle vilja förstå och tala dem alla, säger Leora Bar-el.
Som lingvist ser Leora Bar-el som sin uppgift att värna den språkliga mångfalden, särskilt hotade språk som talas av få. Rätten att skydda, bevara och tala sitt modersmål är en självklar del i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
– Det beror på att vårt modersmål är djupt förbundet med vår identitet. Det blir särskilt tydligt när folk har förnekats att tala sitt modersmål. I Nordamerika försökte man medvetet utrota ursprungsbefolkningens identitet genom att förbjuda deras språk, säger Leora Bar-el, som arbetar med att bevara flera av dessa urfolksspråk genom sin forskning.
Nytt liv till utrotningshotade språk
Andra exempel på utsatta språkgrupper är aboriginerna i Australien, och för den delen samerna i Sverige. Så sent som 2007 antog FN:s generalförsamling Deklarationen om ursprungsfolkens rättigheter. I artikel 13 slås det fast att ursprungsbefolkningar har rätt att revitalisera, använda, utveckla och föra vidare till kommande generationer sin historia, sitt språk, muntliga traditioner, filosofier, skrivsystem och litteratur.
I Nordamerika och på andra håll arbetar grupper och samhällen med att återföra och ge nytt liv till utrotningshotade språk bland annat med hjälp av språk- och kulturprogram. De talare som finns av språket spelas in eller videofilmas. Genom att stärka språken stärks också samhällen och kulturer, och vice versa.
– Vi lingvister hjälper till att dokumentera och studera språken på ett djupare plan genom att söka mönster av likheter och skillnader i hur språk byggs upp, lärs in och lärs ut.
I detta hav av språk, hur har hon valt de språk hon själv fokuserar på?
– Språk väljer ibland mig, säger Leora Bar-el, som skrev sin doktorsavhandling i Vancouver om squamish, ett amerikanskt urfolksspråk som talas av en folkgrupp med samma namn.
De hade under 8 000–10 000 år bosättningar där staden Vancouver nu ligger och i området som kallas British Columbia. Squamish hör till språkfamiljen Salish, vars olika språk talas i nordvästra Nordamerika inklusive Montana. Leora Bar-el har studerat även dessa språk.
Trivs som gästprofessor
Som gästprofessor har Leor Leora Bar-el sin bas på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, FLoV.
– Jag har verkligen blivit väl mottagen på FLov och får möjlighet att undervisa, träffa studenter och delta i seminarier.
Tillsammans med Malin Petzell på institutionen för språk och litteraturer och Ponsiano Kanijo på Mkwawa University College i Tanzania studerar hon tidigare odokumenterade bantuspråk i Tanzania.
– Vi har genomfört fältarbeten och samlat in material. Jag talar inte de språken, men Malin och Ponsiano talar swahili. Jag förlitar mig på dem.
Leora Bar-el vill också avslöja myter om språk och främja folks uppskattning av språklig mångfald genom att öka medvetenheten om språk och dialekters betydelse.
– Folk säger att de inte har tid att lära sig ett nytt språk. Men även att lära sig om språk är ett sätt att skydda språklig mångfald, säger Leora Bar-el.
Kunskapen om hur vi lär oss språk är dessutom nyckeln till att förstå det mänskliga sinnet, menar Leora Bar-el.
– Utan språklig mångfald skulle vi inte förstå människans sinne, för vi skulle inte förstå hur vi tillägnar oss olika språk.
– När du lär dig ett annat språk lär du dig också om andra kulturer och samhällen. Dörrar öppnas till en global värld och du inser att du är del av något större. Samtidigt lär du dig mer om dig själv och ditt eget språk, som du troligen inte lagt märke till annars.
Språklig mångfald har flera viktiga fördelar. Personer som talar flera språk får kognitiva fördelar för hjärnan. Språkkunskaperna stärker förbindelser i hjärnan, bromsar åldrandet och skyddar mot demenssjukdomar, visar olika studier.
Leora Bar-els intresse för språk väcktes tidigt. Hon växte upp i en flerspråkig familj utanför Toronto i Kanada och gick på en tvåspråkig skola med engelska och hebreiska. Farföräldrarna kom från Ryssland och morföräldrarna från Polen. Innan de kom till Kanada bodde de i Israel, där Leora Bar-els pappa är född. Trots att Leora Bar-el var omgiven av olika språk var det först på universitetet hon upptäckte att det går att studera lingvistik.
– Jag gick en introduktionskurs och fastnade direkt, säger Leora Bar-el. Språk är mönster. När du börjar studera lingvistik lär du dig känna igen mönstren. Till slut kan du inte undgå att se mönstren i tal och i skrift. Det är vackert. Du behöver inte kunna tala språket, men ha viss kunskap om det, för att kunna urskilja mönstren.
I USA ses lingvistik som ett ”discovery-ämne”, som folk inte känner till om de inte råkar upptäcka det. Leora Bar-el och hennes kollegor försöker nå ut till elever på gymnasienivå så att de kan bli intresserade och välja lingvistik på universiteten.
– Världen behöver många fler lingvister! Om utrotningshotade språk går förlorade, blir världen mindre dynamisk och mindre levande.
Text och foto: Anna Rehnberg
