Barns inflytande är starkt framskrivet i förskolans läroplan. Den fastslår bland annat att barn ska ges möjligheter att ta ansvar, att barns intressen ska beaktas i planering och att barn ska utveckla förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer.
– Jag vet utifrån min egen erfarenhet som förskollärare och från senare samtal med pedagoger i förskolan att det i praktiken är svårt att hitta lämpliga former för arbetet med barns inflytande. Därför ville jag undersöka hur förskolor i praktiken arbetar med barns inflytande och på vilket sätt som det arbetet påverkas av verksamhetens ramar och villkor, säger Carina Peterson, universitetsadjunkt vid Högskolan i Borås och doktorand vid Göteborgs universitet.
Barns inflytande underordnas andra mål i verksamheten
I sin studie har Carina Peterson observerat två förskolors arbete med att ge barn inflytande under ett års tid. Framför allt har hon studerat aktiviteter som pedagogerna initierade för att ge barn inflytande. Det har dels varit olika slags valsituationer där barnen fått välja en av flera aktiviteter, och dels omröstningar där barnen till exempel fått rösta om vilken bok som pedagogerna ska läsa för dem.
– Valsituationerna beskrevs av pedagogerna som ett sätt att ge barn inflytande. Men i själva verket kom de att styra barn i tid, rum och aktivitet genom att barnen styrdes in i planerade aktiviteter och till ett visst handlade, säger Carina Peterson och fortsätter:
– Det blev tydligt att det finns konkurrerande läroplanskrav i form av kunskapsinnehåll och färdighetsutveckling som barn behöver styras mot, och att även verksamhetens behov av social ordning och att ordna barn i tid och rum överordnades barns inflytande.
Omröstningar skapade missförstånd och motstånd
När det gäller omröstningar gav pedagogerna ofta för få och otydliga instruktioner. Det resulterade i att barnen inte uppfattade vad omröstningarna handlade om, hur de skulle rösta, hur resultatet formades och ifall omröstningen gällde ett majoritetsval eller ett individuellt val. Dessutom kunde de användas för att skapa lugn och ro genom att förmå barnen att anpassa sig till kollektivet.
– Majoritetsbesluten innebar i hög grad att barnen tränades i att undantränga egna önskningar och behov till förmån för att anpassa sig till andra, säger Carina Peterson.
Pedagogerna försöker balansera mellan olika krav
Carina Peterson konstaterar att styrdokumentens intentioner med barns inflytande krockar med andra krav och villkor i verksamheten. Hon hoppas att studien bidrar till en fördjupad diskussion.
– Pedagogerna var medvetna om att de i sitt arbete balanserar mellan dessa villkor och läroplansuppdraget som rör barns inflytande. Barns inflytande är ett komplext och svårfångat begrepp. Vi behöver diskutera i vilken grad barn ska tillåtas att styra, kontrollera och påverka verksamheten och i vilken mån pedagoger behöver styra, kontrollera och påverka barn utifrån förskolans skilda uppdrag. Först då kan ett hållbart och kvalitativt arbete med barns inflytande genomföras.
Carina Peterson försvarar sin avhandling den 29 maj 2020 klockan 13:00. Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Titel: Val – omröstning – styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan
Kontakt: Carina Peterson, telefon: 033 – 435 4576 , e-post: carina.peterson@hb.se
