Christian Gollier är ett internationellt toppnamn inom nationalekonomi och chef för Toulouse School of Economics, som han var med och grundade. Han är ordförande för European Association of Environmental and Resource Economists och en av huvudförfattarna till de två senaste rapporterna från FNs klimatpanel IPCC. Som gästprofessor kommer han under de närmsta tre åren att tillbringa en månad per år på Handelshögskolan.
– Min forskning är ganska mångsidig, men under de senaste tio åren har jag fokuserat på klimatförändringar och klimatekonomi. Om jag skall sammanfatta mitt nuvarande arbete, så skulle jag säga att jag undersöker hur man kan värdera handlingar som sker idag, men vars fördelar vi inte ser förrän i en avlägsen framtid. Mitt mål är att svara på frågor som: Hur värderar du en insats som görs idag, som har potential att öka säkerheten, tillgången på varor och tjänster och kvalitén på vår miljö ett århundrade från nu?, säger Christian Gollier.
Priset bestämmer
Enligt Christian Gollier kan man säga att klimatförändring handlar om en sak: priset på kol. Han pekar på att priset på kol (eller koldioxid) är det instrument som kan användas för att styra samhället på ett sådant sätt att de ansträngningar som görs för framtiden har minst inverkan på människors ekonomi idag.
– Men frågan kvarstår: vilken nivå bör priset ligga på? Ju högre koldioxidskatt och ju mer vi väljer att göra, desto större blir uppoffringen när det gäller vår egen ekonomiska tillväxt. Kampen för klimatet kommer, på medellång sikt, att tvinga oss bort från den fossila energi som gett oss välstånd under två århundraden, och vi måste också be utvecklingsländerna att göra detsamma.
Osjälviska handlingar behövs
Christian Gollier publicerade nyligen sin första bok, Le climat après la fin du mois (Klimatet efter slutet av månaden), i vilken han diskuterar rörelsen De gula västarna, som uppstod i Frankrike hösten 2018.
– De gula västarna kämpade mot en högre koldioxidskatt, vilket till sist gjorde att Macron bestämde sig för att frysa den planerade ökningen. Men De gula västarna är samma människor som har uttryckt sin ilska mot misslyckandet vid det internationella klimatmötet COP24 i Katowize i Polen. Detta är kärnpunkten i frågan. Många människor har en felaktig uppfattning om att klimatförändringarna först och främst är en möjlighet för vårt samhälle att skapa arbetstillfällen och ökat välstånd. Men i slutändan än klimatförändringen en katastrof, och kampen mot klimatförändringar innebär uppoffringar. Människor tänker ofta mycket kortsiktigt och behöver förstå att det inte är vi utan kommande generationer som får ta del av merparten av de fördelar våra ansträngningar kommer att leda till.
Under sin tid på Handelshögskolan kommer Christian Gollier att initiera och delta i forskningsprojekt vid Institutionen för nationalekonomi med statistik, möta doktorander, gå på seminarier och bedriva sin egen forskning.
– Jag är väldigt glad över att få vara på den här institutionen. Forskningen inom miljöekonomi, och särskilt klimatekonomi, är mycket stark här, så det är ett utmärkt ställe för utbyte av idéer med kollegor. Om tiden tillåter skulle jag också vilja ge kurser på masternivån. Jag tycker om att undervisa, det är ett riktigt bra sätt att tvingas vässa sina argument.
