”Vi ser att hatbrotten ökar i efterdyningarna av stora attacker”

– Den visar dessvärre att vår forskning är högaktuell. Medierapporteringen om att både judar och muslimer utsätts för hatbrott kopplat till händelser i konflikten ligger i linje med våra resultat, där vi ser en ökning av hatbrott mot dessa grupper i efterdyningarna av stora attacker och intensiv nyhetsrapportering om attackerna.

Ni studerar effekten av Israel-Palestina-konflikten, och amerikansk nyhetsrapportering om den, på hatbrott mot judar och muslimer i USA över lång tid, mellan 2000 och 2016. Varför är det här viktigt att undersöka?

– För att förstå påverkan från Israel–Palestina-konflikten är det viktigt att undersöka hatbrotten även under lugna perioder i konflikten. Risken är att media framförallt riktar intresse mot och rapporterar om den här typen av hatbrott när konflikten blossar upp. Genom att studera effekten av konflikten under en lång tidsperiod kan vi vara säkra på att den faktiskt har påverkan på hatbrotten mot judar och muslimer i USA. Vi kan också se att detta samband inte är begränsat till en enskild tidsperiod i konflikten eller till en enskild amerikansk delstat.

Vad pekar era resultat på?

– Vi ser en systematisk ökning av hatbrott efter stora attacker och intensiv medierapportering i konflikten. Framförallt är det den religiösa grupp som är associerad med den attackerande parten som blir utsatt: judar utsätts för hatbrott efter israeliska attacker och muslimer utsätts för hatbrott efter palestinska attacker. Vi ser alltså att hatbrotten ökar mot både judar och muslimer. Det är ett resultat som vi inte förväntade oss. Anekdotisk evidens ger stöd för att konflikten leder till ökade hatbrott mot judar men det finns mycket mindre rapportering om att även muslimer blir utsatta för hatbrott i samband med konflikthändelser. 

Text: Lars Magnusson