- Vi valde rätt!!
För tre år sedan kom Sanna Andersson från Söderköping och Sofia Johansson från Skellefteå till Göteborg för att läsa medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG. De blev snabbt bästa vänner och gör sedan dess nästan allting tillsammans. Nu är de klara med kandidatuppsatsen och ser fram emot att komma ut och jobba.
– Vi valde rätt, konstaterar de, utbildningen har gett oss vad vi ville ha och vi känner oss väl förberedda för arbetslivet – och precis så ska det förstås vara.
Kastanjernas tunga vita spirors blom, de som lutade så trötta i Vilhelm Ekelunds vemodiga dikt, håller på att vissna bort, men vid en tegelgavel uppe på Konstepidemin bolmar en syren som en vit rök och ur en plätt vårdammig jord under en trappa har en krevad av blå och rosa lupiner skjutit upp. Det är lugnt mellan de låga längorna och vi sätter oss vid ett rustikt och väderärrat träbord för att tala om studier och framtid.
Uppsatsen blir en självklar utgångspunkt. Den heter När debatten tystnar och handlar om hur genusforskning förekommer och värderas i medierna.
– Vi använde vår fria termin i utbildningen till att läsa en kurs i genusvetenskap, vilket överraskade många kurskamrater, vi märkte att det finns en del ganska negativa förutfattade meningar om genusvetenskap, vi har stött på det i många sammanhang. Bilden av ämnet färgas fortfarande av mediedrevet mot kretsen kring Feministiskt initiativ när partiet skulle ställa upp i valet 2006.
En av uppsatsens teoretiska utgångspunkter är just hur medierna bidrar till att konstruera verklighetsbilder och en liten kunskapsteoretisk finess är att den bild medierna producerar och reproducerar i det här fallet handlar om en verklighets- och vetenskapsuppfattning som baseras på uppfattningen om kön som social konstruktion. Uppdraget att göra undersökningen kom från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, och samma dag som vi ses på Konstepidemin har Sanna och Sofia varit där och presenterat sina resultat.
– De var jättenöjda med undersökningen och precis som vi själva förvånade över att bilden av genusforskning i pressen inte alls är så negativ som de befarade. Tvärtom kan vi visa att genusforskningen oftast beskrivs positivt eller neutralt. En annan viktig sak för Sekretariatet är att vi visar hur sällan som artiklar där genusforskning förekommer faktiskt är skrivna av genusforskare.
Man ska alltså inte bli förvånad om det inom kort kommer att dyka upp alltfler artiklar av genusforskare i dagspressen, kolla debatt- och kultursidorna. Det verkar som om sjuttiotalsfeminismens kampsång om att höja sina röster för att höras har kvar sin aktualitet.
– Det känns förstås extra meningsfullt när uppsatsen inte bara är en examinationsuppgift, man vill ju påverka, göra världen bättre!
Varifrån kommer genusmedvetenheten, drabbas man att plötsligt genusuppvaknande eller hur går det till?
– Jag har fått mycket med mig från min feministiska mamma, säger Sofia, medan Sanna nämner en bok som betydde mycket för henne, Lotta Snickars och Liza Marklunds Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra.
De är ändå överens om att det finns en gradvis växande medvetenhet om att det är något som är snett i samhället och som kan uttryckas termer av könsmaktsordning, väldigt aktuellt för dem nu när de snart söker sina första jobb och hamnar i löneförhandlingar:
– Det skulle ju kännas väldigt konstigt att bara gå ut och köpa att man ska ha lägre lön!
Det faller sig naturligt att fråga hur de upplevt sina studier vid JMG ur ett genusperspektiv, hur står det till med medvetenheten i utbildningen? Kan det vara helt ok?
Jo, faktiskt, ingenting att klaga på, och särskilt framhåller de kursen i bildkommunikation, där de kan återkoppla till frågan om hur massmedierna bidrar till konstruktionen av verkligheten. I kursen analyseras hur bildval och bildkomposition påverkar hur olika förhållanden uppfattas och värderas.
Över huvud taget är Sanna och Sofia väldigt nöjda med sitt val av utbildning, medie- och kommunikationsvetenskap är ett ”brett och häftigt” ämne och Sofia fyller i med att ”om man gillar att skriva och tänka kreativt är det ett jättebra ämne.” De uppskattar den tvärvetenskapliga ämneskaraktären och att praktik ingår. De praktiserade på PR- och reklambyrå, och det var väldigt nyttigt, inte minst med tanke på uppsatsskrivandet:
– Det handlar om snabba ryck, man blir bra på att hitta en ingång till problem och målmedvetet jobba sig fram till en lösning.
Den här dagen när vi sitter i solen medan en byig nordanvind påminner om att sommaren fortfarande tvekar publicerar Dagens Nyheter en artikel av den danske antropologen Dennis Nørmark, som anser att Sverige blivit alldeles för feministiskt: ”Svenska kvinnor, ni har vunnit så ini helvete och nu är det ni som är förtryckarna” skriver Nørmark. Han konstaterar att manliga värden som ära och dominans berövas svenska män redan från barnsben och citerar med gillande Julian Assanges beskrivning av Sverige som feminismens Saudiarabien.
Och här sitter två unga kvinnor med en nyss avslutad högre utbildning, sugna på att komma ut och jobba, och vet att de kommer att tvingas kämpa för att, kanske, få lika lön som män med motsvarande utbildning och ambitioner. Det är nog väldigt bra att deras uppsats blev en uppfordran till genusforskarna att ge sig ut på debattarenan.