Viktigt med både sociala och kognitiva perspektiv på andraspråksinlärning
Den 23 mars antogs Julia Prentice som docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Julias forskning handlar om ordförråd och hur andraspråkinlärare lär sig olika grammatiska konstruktioner. Nu får hon mer tid till forskning och förhoppningsvis möjlighet att sjösätta ett större projekt.
– Det är jätteroligt och en bekräftelse på att jag är på rätt väg, säger Julia.
I sin avhandling från 2010 studerade Julia Prentice fasta fraser och ordförbindelser. Hon tittade särskilt på uttryck som är väletablerade i språkbruket men som har en betydelse som inte går att förstå bara genom att tolka de enstaka orden. Det kan vara uttryck som ”att få kalla fötter” eller ”att någon inte är den skarpaste kniven i lådan”, men även vanligare ordkombinationer som ”dra en slutsats” eller ”ge exempel”.
– De är intressanta i andraspråksinlärning eftersom det tar lång tid att behärska dessa. Väldigt ofta betraktas de som fasta uttryck som du måste lära dig utantill, men då missar man att det finns regelbundna mönster hos uttrycken. I en inlärningssituation kan det vara en fördel att peka på de här regelbundenheterna.
Språkliga mönster, akademiskt språkbruk och en svensk inlärarkorpus
När hon 2013 blev lektor i svenska som andraspråk hade forskningen redan tagit fart, bland annat genom medverkan i projektet Ett svenskt konstruktikon. Tillsammans med projektgruppen, under ledning av Benjamin Lyngfelt, utvecklade hon där en databas över svenska konstruktioner.
– Konstruktionsgrammatik handlar om språkliga mönster där man tittar på form och betydelse tillsammans. Man behandlar inte ordförråd och grammatik separat utan som ett och samma system. Databasen ska fungera som en resurs för lingvistiska, språkteknologiska och på sikt pedagogiska och lexikografiska ändamål.
Andra spår som Julia har följt i sin forskning är tillämpningen av konstruktionsgrammatik i andraspråksundervisning, det akademiska ordförrådet i ett andraspråksperspektiv och inlärarkorpusforskning. Bland annat har hon arbetat inom LUNAS-nätverket, som är ett nordiskt samarbete där man studerar språkbruk i akademiska sammanhang och i SweLL, Swedish Learner Language, som leds av Elena Volodina. I SweLL-projektet har hon arbetat tillsammans med andraspråksforskare och språkteknologer från flera olika svenska universitet med att bygga en sökbar samling (en korpus) av svenska inlärartexter.
Sociokognitiv andraspråksforskning en uppåtgående trend
Andraspråksforskning i Sverige har länge präglats av ett perspektiv där undervisning har stått i fokus. En av anledningarna är att de som först började ägna sig åt svenska som andraspråk ofta var lärare som höll på med detta i skolan.
– Min kognitiva ingång till området kanske inte är det som är och har varit mest ”hippt” i forskningen i Sverige, säger Julia och skrattar. Men internationellt har den kognitiva andraspråksforskningen varit relativt dominerande, säger hon och fortsätter:
– Tendensen idag är dock ett starkare fokus på sociala aspekter av andraspråksinlärningen. Egentligen borde det vara ganska självklart att båda ingångarna är lika viktiga men på något sätt framstår det sällan så i forskningen. Språket är både socialt och kognitivt och det är jätteviktigt att studera båda delar – helst i relation till varandra.
Just nu är Julia med och avslutar SweLL-projektet och det finns planer på fler projekt och samarbeten framöver.
– Jag gillar bland annat att arbeta med teoriutveckling. Tillsammans med några kollegor i Tyskland, Österrike och Sverige har jag gjort förberedande arbete och designat en experimentell studie där vi kan testa nya teoretiska idéer om andraspråksinlärning, baserad på konstruktionsgrammatik. Fram tills nu har det inte funnits tid att slutföra detta men det är en av sakerna som jag nu hoppas kunna göra.
”En stämpel på att det här duger”
I den akademiska vardagen blir man som forskare bedömd på varje liten del, varje moment. En artikel blir godkänd eller refuserad. Ett bidrag till en konferens antas eller nekas.
– Ibland är det svårt att veta vad ens arbete har för värde i allt det här och då är det ganska trevligt att någon kommer och tittar på helheten. Att få en stämpel på att det här duger – det är jätteroligt! Det är en bekräftelse på att jag är på rätt väg och förhoppningsvis får jag nu tid att sjösätta ett lite större projekt.
Hur ska du fira?
– Det har redan druckits lite bubbel och så, men det är ju lite svårt med firanden just nu. Vi kanske får ha en samlad tillställning för alla som har åstadkommit något under den här pandemin när den väl är över?
Text: Sven Lindström