Göteborgs universitet
Bild på omslag till rapport
  2. Aktuellt
  3. Hitta nyheter
  4. Viktigt steg framåt för ökad medie- och informationskunnighet i samhället

Viktigt steg framåt för ökad medie- och informationskunnighet i samhället

Publicerad
vid
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Nu kommer rapporten från höstens nationella konferens om hur arbetet kan påskyndas för att öka medborgarnas medie- och informationskunnighet (MIK) – en brådskande fråga ur ett demokratiperspektiv enligt UNESCO-professor Ulla Carlsson.

Ett viktigt steg på vägen mot en gemensam nationell och politisk ram för ökad medie- och informationskunnighet (MIK). Så beskriver Ulla Carlsson resultatet av den stora konferens som i höstas arrangerades av Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen.

Ulla Carlsson, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik vid JMG, Göteborgs universitet, har nu skrivit en utförlig konferensrapport tillsammans med Pia-Marie Wehrling, Förvaltningen för kulturutveckling, Västra Götalandsregionen, och Karolina Westling, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.

– Jag hoppas att rapporten kan användas som avstamp för det fortsatta arbetet, då den innehåller såväl slutsatser och rekommendationer från konferensen som framåtblickande scenarier och ett klargörande av begreppet medie- och informationskunnighet, säger Ulla Carlsson. Det är viktigt att lägga in en högre växel med tanke på dramatiska skeenden i omvärlden och den snabba teknologiutvecklingen, inte minst AI.

En mötesplats

Konferensen samlade drygt 160 aktörer på nationell, regional och lokal nivå för att diskutera hur arbetet med MIK kan ske framöver. Bland dem fanns företrädare för regering, riksdag, myndigheter, medie- och kommunikationsföretag, folkbildningen, det civila samhället, forskningen och regionerna.

– Det blev en mötesplats som präglades av stort engagemang för hur MIK-arbetet kan utvecklas, konstaterar Ulla Carlsson. Många konstruktiva förslag presenterades om hur samarbetet kan stärkas mellan alla de som måste vara involverade. Ofta likställs MIK med källkritik, men det är betydligt bredare och berör många olika aktörer. Därför är det så angeläget att få till samverkan och en gemensam ram för det fortsatta arbetet.

Därför gläds hon extra åt uppslutningen kring det nya interregionala nätverket för MIK-samverkan som Västra Götalandsregionen initierade vid konferensen.

 – Ett sådant här samarbete mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen kan på långsikt leda till utveckling av ett kunskapskluster för MIK i västra Sverige.

En demokratisk utmaning

Medie- och informationskunnighet innebär att medborgare ska kunna förstå texter och bilder, identifiera sammanhang och agendor, skapa innehåll, göra sig förstådda och sina röster hörda i olika sammanhang. Det är en utmaning i dagens komplexa medie- och kommunikationskultur och en viktig demokratifråga.

– Dramatiska skeenden i omvärlden och en digital kommunikationskultur där sociala medieplattformars algoritmer kopplade till ekonomiska vinstintressen styr användarna, där hat och hot, desinformation och konspirationsteorier sprids, får effekter inte bara för individer utan även för det demokratiska samhället, förklarar Ulla Carlsson. Och så den snabba teknologiutvecklingen där bland annat AI med text- och bildrobotar nu pockar på konstruktiva förhållningssätt.

Hon betonar att universitetet har ansvar för att stärka kunskapsutvecklingen på området och stimulera till tvärvetenskapliga studier då dagens medie- och kommunikationskultur är mångfacetterad.  Ändamålsenliga högskoleutbildningar i ett MIK-perspektiv är en bristvara i idag.

– Samtidigt måste det särskilt understrykas att en avgörande förutsättning för att MIK ska nå framgång i skolan är grundläggande kunskaper i ämnen som samhällskunskap, historia, religionskunskap, svenska, modersmål och matematik. Det handlar om vikten av en jämlik skola med god kvalitet där läs- och skrivförmåga liksom språk- och bildförståelse inte nog kan betonas. Därtill bör vikten av ett konstruktivt livslångt lärande och allmänbildning framhållas.

Hon hoppas att rapporten ska komma till användning i det fortsatta MIK-arbetet i en tid då det är viktigt att slå vakt om de demokratiska principerna.

Text: Cajsa Malmström

Mer information

Hur ska begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) förstås?

Av Ulla Carlsson

Så länge medier har funnits har det uppkommit föreställningar om vad som händer i mötet mellan publiken, särskilt barn och unga, och nya medie- och kommunikationsteknologier. Skärningspunkten har gått mellan krav på lagstiftning med förbud av så kallat skadligt medieinnehåll och att rådande mediekultur kräver särskilda kunskaper från såväl individuella som samhälleliga perspektiv - att genom kunskap stärka medborgarnas motståndskraft och deras kreativitet. 

Vid varje större teknikskifte intensifieras denna debatt. Med tiden har vikten av mediekunniga medborgare allt oftare påtalats. Nu befinner vi oss i ett sådant skede. 

Digitaliseringen av medier, de stora transnationella techbolagen, styrda av hård kommersiell logik, och den ökade datafieringen – har lett till vittgående förändringar som omskapar medie- och kommunikationssystemet och påverkar hur samspelet mellan människor och institutioner utvecklas. Nu pockar den snabba AI-utvecklingen med text- och bildrobotar på än mer konstruktiva förhållningssätt. 

Frågor väcks om vad vi vill med nya teknologier. Utmaningen är att maximera möjligheterna och minimera riskerna i den föränderliga digitala medie- och kommunikationskulturen utifrån ett demokrati- och medborgarperspektiv. Det i en tid när demokratiutvecklingen i världen går bakåt. 

Mot den bakgrunden arbetar Unesco utifrån begreppet ’media and information literacy’ (MIL). På svenska ’medie- och informationskunnighet’ med den ofta använda förkortningen ’MIK’. 

Alla bör kunna förhålla sig till hur olika innehållsförmedlare arbetar – i sociala medieplattformar på nätet, traditionella medieföretag, hur de representerar samhället och världen, hur de producerar innehåll, hur de finansieras och regleras, hur de används och hur vi kommunicerar. 

Medie- och informationskunnighet innebär att medborgare ska kunna förstå texter och bilder, identifiera sammanhang och agendor, skapa innehåll, göra sig förstådda och sina röster hörda i olika sammanhang. 

Det förutsätter en yttrandefrihet, som ger enskilda individer rätt att uttrycka åsikter och att kommunicera med andra i offentligheten. En offentlighet som länge har vilat på medierna – där sakskäl prövas och argument bryts mot varandra utan känslostyrd retorik - att kunna vara oense tillsammans. Omdöme, etik och ansvar betonas. 

Medie- och informationskunnighet (MIK) blir därmed en del av det demokratiska lärandet. Kunskaper som medborgarna behöver för att kunna delta aktivt i samhället – förutom medie- och informationskunnighet, till exempel kunskap om politiskt beslutsfattande, rättsstaten, medborgarens rättigheter och skyldigheter, nationell och internationell säkerhet. Det gäller att göra demokratin begriplig – för att kunna värna demokratin. 

- - -

Detta är inledningen till en längre text där Ulla Carlsson förklarar begreppet medie- och informationskunnighet. Läs hela texten här.

Dokument

Hämta pdf med hela Ulla Carlssons text (pdf)
Område
Samhälle & ekonomi
Senast ändrad