Vilka digitala färdigheter vill arbetsgivarna ha?
Ett stort antal jobbannonser analyserades i ett av de allra första forskningsprojekt som undersöker efterfrågan på digitala färdigheter i offentlig sektor.
De flesta samtida yrken inom offentlig sektor förutsätter digitala kunskaper. Det gäller också för sådana yrken som traditionellt har kretsat kring särskild domänkunskap, som lärare och socialarbetare.
Den växande efterfrågan på digitala kunskaper i offentlig sektor har studerats av forskare vid Göteborgs universitet, genom att de har tittat på alla jobbannonser som publicerades av Arbetsförmedlingen från första januari 2006 till sista december 2020. Artikeln finns tillgänglig att läsa i nättidningen Information Polity.
– Vi tittade på alla jobbannonser och analyserade dem. Så det är heltäckande, kan man säga. Det är inte ett urval eller en åsikt. Vi tittade sammanlagt på 1, 4 miljoner jobbannonser. Jag tror att det utmärker oss, säger säger Vasili Mankevich, universitetslektor vid Göteborgs universitet, som var involverad i studien.
Projektet håller nu på att analysera data från de senaste åren (2021-2022) och Vasili Mankevich säger att de letar efter samarbetspartners från både privat och akademisk sektor.
Klyftan hindrar viktiga beslut
Forskarna har kunnat se att graden av efterfrågan skiljer sig åt, både geografiskt och mellan olika delar av den offentliga organisationen. Jämfört med regioner och statliga organisationer visar kommuner en stark ökning i efterfrågan på digitala kunskaper, något som Vasili Mankevich förvånats över, eftersom kommuner tidigare har släpat efter på det området.
Den ökande klyftan mellan de olika aktörerna i hur de förhåller sig till digitala kunskaper i arbetsstyrkan har negativa effekter, säger han. När det kommer till frågor som relaterar till hållbarhet, jämställdhet och trafik, kan det uppstå hinder för att kunna ta viktiga beslut, eftersom det krävs en hög grad av kollektiva beslut inom de områdena.
Vilka kunskaper efterfrågas då?
Kunskaperna som efterfrågas i jobbannonserna är inte alltid tekniskt avancerade, som de som krävs för exempelvis programmering. Det kan handla om att administrera system, skapa digitalt innehåll, underhålla digitala arkiv, eller dela och visualisera kunddata.
– De här sakerna är sådant som jag tror att många redan arbetar med, men kanske inte alltid tänker på som digitala kunskaper. Men de är utan tvekan på väg att bli mer avgörande, särskilt för offentlig sektor, säger Vasili Mankevich.
Vad tror du kommer att hända med statusen hos de som är professionella inom IT när alla förväntas ha digitala kunskaper?
– I vår forskning påvisar vi inte att det kommer att finnas fler IT-professionella eller att de kommer att värderas högre. Det framkommer att många fler yrken kommer att innehålla digitala komponenter. Proportionerna hos de komponenterna har vuxit stadigt inom det tidsspannet vi har tittat på.
SCDI Analytics lab
I studien har forskarna använt SCDI Analytics Lab, en plattform för forskare och praktiker att fokusera på och organisera projekt som drivs med hjälp av data och beräkningstekniker.
– En av de saker vi är bra på är att analysera digitalisering och andra fenomen inom organisationer med hjälp av beräkningsmodeller. Så vi använder en massa olika häftiga metoder för att analysera enorma datamängder och blottlägga dolda mönster, säger Vasili Mankevich.
Människor från både privat och offentlig sektor är välkomna att använda SCDI Analytics Lab tillsammans med forskare vid Göteborgs universitet i olika sorters analysprojekt.
Gå till SCDI Analytics Lab: s hemsida.
Läs artikeln I fullängd i Information Polity.
Text: Agnes Ekstrand
