Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie visar forskare, med nya mer specifika beräkningsmetoder, på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.
Studien som publiceras i tidskriften Environmental Epidemiology är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, Lunds universitet och Göteborgs universitet. Medförfattare är Mats Isaksson, professor i radiofysik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien är en långtidsuppföljning som omfattar samtliga invånare - 2,2 miljoner - som 1986 bodde i något av de nio länen Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Södermanland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland och Uppsala.
I dessa län finns personer med olika stråldosnivåer från Tjernobylnedfallet som orsakats både via intag av kontaminerade livsmedel och från markbeläggningen och som har följts i det nationella cancerregistret fram till 31 december 2020.
Individuell dos per kroppsorgan
Tidigare uppföljningar som gjorts i Sverige, den senaste 2010, har visat på en viss ökning av all cancer sammantaget, kopplad till markbeläggningen.
– Den stora skillnaden gentemot dessa studier är att vi nu utvecklat och använt ett dosberäkningsprogram för att kunna beräkna stråldoserna till kroppens olika organ från mark och livsmedel, säger Martin Tondel, forskare i arbets- och miljömedicin på Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, och studiens försteförfattare.
I studien har forskarna jämfört de beräknade stråldoserna från mark och olika livsmedel till olika kroppsorgan med förekomsten av olika cancerformer. De har också justerat för potentiellt påverkande faktorer såsom bakomliggande cancerförekomst i länen före Tjernobylolyckan, boende i tätort eller glesbygd, utbildningsnivå, ålder och kön. Mats Isaksson förklarar:
– I studien har vi alltså beräknat den individuella, organspecifika, stråldosen till samtliga individer med hjälp av en modell som vi arbetat med under några år. Modellen ligger också till grund för en programvara, LARCalc, för att beräkna cancerrisk från olika exponeringsscenarier och kan användas som ett planeringsverktyg inom strålskyddsberedskap, säger han.
Svagt ökad cancerförekomst
Resultaten visar en svagt ökad förekomst av cancer i tjocktarmen, bukspottskörteln och magsäcken hos män samt en viss ökning av lymfkörtelcancer hos kvinnor. Riskökningarna är dock små och påverkar inte bedömningen av risken på individnivå, menar forskarna och betonar att det är viktigt att tolka epidemiologiska resultat med försiktighet. Martin Tondel igen:
– Påvisade samband betyder inte att vi säkert kan säga att strålningen också är orsaken. Men studier efter kärnkraftsolyckor är mycket viktiga för att vinna mer kunskap om strålning och cancer och för att utveckla forskningsmetoder. Vi har till exempel identifierat att livsstilen som jägare kan ha spelat roll för våra resultat, vilket gör att vi kommer att kunna få fram ännu säkrare slutsatser i framtida studier.
