Atmosfärisk torka i Europa saknar motstycke under de senaste 400 åren
Luften över Europa blir allt torrare på grund av klimatförändringar orsakade av människan, enligt en internationell trädringsstudie där forskare från Göteborgs universitet medverkar. Den torra luften förvärrar risken för torka.
Atmosfären i Europa har blivit betydligt torrare under de senaste årtiondena jämfört med förindustriell tid på grund av utsläpp av växthusgaser. Detta framgår av en internationell trädringsstudie som letts av forskare vid Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research, WSL. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience. I studien medverkar professor Hans Linderholm och docent Kristina Seftigen från Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper.
En torrare atmosfär kan förvärra torka och risken för skogsbränder med konsekvenser för skogar och jordbruk, enligt studien.
En trend som fortsätter
Årsringsdata som undersökts sträcker sig tillbaka till år 1600. Den visar att sedan början av 2000-talet har luften över stora delar av Europa blivit torrare jämfört med någon tidigare period - och denna trend fortsätter. Med tanke på de senaste årens torka i många regioner i Europa är resultatet oroande, enligt studiens författare.
Ångtrycksunderskott (Vapor Pressure Deficit, VPD) används för att mäta luftens torrhet. Det beskriver skillnaden mellan den faktiska och den maximalt möjliga vattenhalten i luften, det vill säga luftens "törst efter vatten". Törstig luft med hög VPD drar mer vatten från mark och växter, minskar vegetationstillväxten och kan till och med leda till att träd dör. Uttorkad vegetation och mark ökar risken för skogsbränder ytterligare. Det är känt att VPD ökar i ett varmare klimat, men osäkerheten är stor i olika regioner när det gäller omfattningen av långsiktiga förändringar tillbaka till förindustriell tid utan mänsklig påverkan.
I och med studien har för första gången en rekonstruktion gjorts över förändringar i VPD över hela Europa under de senaste 400 åren. Rekonstruktionen möjliggjordes genom ett samarbete mellan 67 internationella forskare som sammanställde syreisotopdata i trädringar från olika europeiska regioner till ett stort nätverk.
Konsekvenser för skog och jordbruk
Med hjälp av modellsimuleringar gjorde författarna oberoende tester av resultaten från trädringsdata. Simuleringarna visar att VPD under 2000-talet är exceptionellt hög jämfört med förindustriell tid. Simuleringarna visar också att dagens VPD-nivåer inte skulle ha kunnat uppnås utan utsläpp av växthusgaser och att det mänskliga inflytandet är uppenbart.
En fortsatt ökning av VPD innebär ett långsiktigt hot mot många viktiga ekosystemfunktioner. VPD är särskilt viktigt för jordbruket eftersom grödornas vattenbehov ökar ju högre det är. Detta kräver mer bevattning och skördarna minskar. I skogarna påverkas virkesförsörjningen och kolbindningen är i fara, vilket leder till osäkerhet kring klimatregleringen och kollagringen i dessa ekosystem i framtiden, säger forskarna bakom studien.
För mer information om studien, kontakta:
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper, e-post: hansl@gvc.gu.se, telefon: 0708-58 95 04
Kristina Seftigen, docent i naturgeografi, Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper, e-post:kristina.seftigen@gvc.gu.se, telefon: 0766-18 29 20
TEXT: Swiss Federal Research Institute WSL, Jenny Meyer
Studien "Recent human-induced atmospheric drying across Europe unprecedented in the last 400 years "är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience, DOI: https://doi.org/10.1038/s41561-023-01335-8