Anders Westerström

Om Anders Westerström

I mitt forskningsprojekt är jag intresserad av de stadsutvecklingsprocesser som just nu pågår på Masthuggskajen i Göteborg. Här byggs 1300 bostäder och 5-6000 kontorsplatser. Ambitionerna runt projektet är höga och förtätningen förväntas lösa problem med segregation och bostadsbrist när Göteborg enligt visionen ska möta vattnet, hela staden och stärka den regionala kärnan. Hela projektet förväntas bli en lokal och regional tillväxtmaskin. Masthuggskajen sticker också ut eftersom exploateringen är ovanligt tät och hög och frångår en del av kommunens egna normer för stadsutveckling. Enligt Älvstranden Utveckling AB, kommunens markutvecklingsföretag, är projektet också det första i Sverige med att hållbarhetscertifieras enligt en ny modell och det finns ett omfattande hållbarhetsprogram som byggnadskonsortiet har enats runt. En mängd aktörer har också bjudits in under exploateringsprocessen för att få in nya tankar, idéer och perspektiv till området. Genom forskningsprojeket ”Sharing Cities” som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas har till exempel olika småskaliga kommersiella och ideella aktörer som förespråkar hållbarhet deltagit i workshoppar med byggnadskonsortiet för att diskutera gemensamma intressen och behov. I mitt avhandlingsprojekt vill jag följa utvecklingen på Masthuggskajen över tid. Från de första besluten att utreda en exploatering 2008, genom planprocessen och i real-tid en bit in i genomförandefasen till ca 2022. Jag är intresserad av hur hållbarhetsbegreppet används i projektet och hur det påverkar de aktörer som deltar i processerna och förhandlingarna runt området. Några relevanta frågor i relation till detta är: • Finns det ideologiska kopplingar, mötespunkter och intressen mellan småskaliga ideella och kommersiella aktörer som förespråkar hållbarhet och de aktörer som driver exploateringen av Masthuggskajen? • Vad händer med småskaliga kommersiella och ideella aktörer som förespråkar hållbarhet om de blir del av storskaliga institutionella och kommersiella sammanhang? • Finns det målkonflikter och motsättningar mellan olika aktörer runt användandet av hållbarhetsbegreppet i exploateringsprocessen på Masthuggskajen? Och hur spelas dessa i så fall ut och förändras över tid, och till vilka aktörers fördel eller nackdel?

Jag undervisar också på fortsättningskursen Kultur- demokrati och staden på kandidatprogrammet i kulturvetenskap och på masterprogrammet i kulturstudier som också heter Kultur- demokrati och staden. Dessa kurser handlar mycket om att förstå kultur i relation till- och som ett uttryck för strukturella maktförhållanden i samhället; under kandidatkursen gör vi till exempel nedslag i olika kulturteorier som varit framträdande under 1900-talet såsom Frankfurtskolans kritiska teori eller Guy Debords Situationism; vi landar sedan i en analys av kulturens roll i samtida stadsutvecklingsprocesser när vi kritisk behandlar ämnen som gentrifiering (klassbaserad bortträngning) och marknadsföring av städer. Jag älskar att undervisa och lär mig mycket av mina studenter och de texter vi stöter och blöter tillsammans.