Erik Sjöberg

Om Erik Sjöberg

Om Erik Sjöberg

Jag är docent i historia och lektor vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet sedan 2023. Jag har tidigare haft anställningar vid Umeå universitet, Mittuniversitetet, Köpenhamns universitet och Södertörns högskola.

Mina forskningsintressen berör modern och internationell historia, i synnerhet konflikter, historiebruk, historie- och minneskultur, men även idéer om modernitet och internationalism.

Min doktorsavhandling, Battlefields of Memory: The Macedonian Conflict and Greek Historical Culture (Umeå universitet 2011), är en studie av den diplomatiska konflikten gällande rätten till namnet Makedonien och dess historia mellan Grekland och nuvarande Nordmakedonien i samband med Jugoslaviens upplösning 1991. I den undersöks hur olika aktörers bruk av historia på lokal och nationell politisk drev konflikten framåt i Grekland och i den grekiska diasporan. På så sätt söks den makedonska namnkonfliktens rötter i inrikespolitiska debatter och konfliktlinjer som spåras tillbaka till demokratiseringen av det grekiska samhället och den nationella historiekulturen snarare än i Grekland och dess grannes kolliderande nationella anspråk.

Delvis sammanvävd med den makedonska konflikten var den grekiska aktivism för erkännande av fördrivningen av osmanska greker från Turkiet under och efter första världskriget som jag undersökt i min andra monografi, The Making of the Greek Genocide: Contested Memories of the Ottoman Greek Catastrophe (New York & Oxford: Berghahn 2016). Det är en studie av hur ett politiskt omstritt kollektivt minne med etniska och nationella förtecken har växt fram i Grekland och den grekiska diasporan, i ett spänningsfyllt förhållande till den internationella minneskultur som kommit att knytas till Förintelsen och andra brott mot mänskligheten. Genom att undersöka hur den etniska rensningen av det osmanska rikets grekisk-ortodoxa minoritet har omtolkats av aktivistiska ättlingar till de fördrivna och framställts som en parallell till det mer välkända armeniska folkmordet 1915 bidrar den till forskningen om hur samhällen minns kollektiva trauman. Boken är den första som behandlar denna grekiska minnespolitiska aktivism och har recenserats i flera internationella tidskrifter.

Det spänningsfyllda mötet mellan nationalism och internationalism är även ämnet för min tredje monografi, Internationalism and the New Turkey: American Peace Education in the Kemalist Republic, 1923-1933 (Cham: Palgrave Macmillan 2022). Med fokus på Robert College, en amerikansk privatskola i Istanbul vars elever speglade det gamla osmanska rikets etniska och religiösa mångfald, behandlar studien försöket att introducera internationalistisk fostran i mellankrigstidens Turkiet. Den belyser den paradoxala relation som rådde mellan progressivt sinnade amerikanska pedagoger, som genom att bistå den nationalistiska regimen i Ankara i dess strävan att modernisera landet hoppades kunna påverka Turkiet i demokratisk riktning, respektive kemalismen, Atatürks till synes framstegsvänliga men i grunden auktoritära och främlingsfientliga ideologi.