Länkstig

Henrik Björck

Professor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Telefon
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
J660
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Henrik Björck

Presentation

Jag är född 1961 i Solna, uppvuxen i Stockholm, Ithaca, Skara, sedan 1989 boende i Göteborg. Efter studier i Uppsala, Stockholm och Göteborg i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen – från ryska till nationalekonomi – påbörjade jag doktorandstudier och disputerade 1995 i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Under perioden 1998–2002 var jag projektledare och forskarassistent i teknikhistoria vid Chalmers och har sedan arbetat vid Institutet för studier av kunskapsbildning och Centrum för forskning om offentlig sektor, CEFOS, Göteborgs universitet; jag har även samarbetat med Avd. för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, och Institutet för studier av utbildning och forskning, SISTER, samt Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien. Innan jag blev idéhistoriker har jag bl.a. arbetat som reseledare i Sovjetunionen. Sedan 2005 är jag professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, där jag arbetar med forskning och undervisning, men också har haft uppdrag som viceprefekt för forskarutbildning vid LIR-institutionen och vicedekan för forskarutbildning vid Humanistiska fakulteten. Inom forskningen arbetar jag med projekten "Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia" och "Marknadens språk: Studier i talet om marknader från medeltid till nutid".

Publikationer i urval

  • Teknikernas grad och teknikens art: Föreställningar om teknik, vetenskap och kultur speglade i debatterna kring en teknisk doktorsgrad, 1900–1927 (Stockholm, 1992)
  • Vad är idéhistoria?: Perspektiv på ämnets identitet under sextio år, red. med Nils Andersson (Stockholm & Stehag, 1994)
  • Teknisk idéhistoria (Göteborg, 1995)
  • Idé- och lärdomshistoria i Göteborg 1997: Ställningar och förhållanden efter fyrtio år, red. (Göteborg, 1997)
  • Staten, Chalmers och vetenskapen: Forskningspolitisk formering och sociala ingenjörer under Sveriges politiska industrialisering, 1890–1945 (Nora, 2004)
  • Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år, red. med Nils Andersson (Stockholm & Stehag, 2008)
  • Folkhemsbyggare (Stockholm, 2008)
  • Om kollegialitet (Stockholm, 2013)
  • med Thomas Kaiserfeld, ”Akademiens historia”, i Kunskap i rörelse: Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället, red. Johan Kärnfelt, Karl Grandin & Solveig Jülich (Göteborg & Stockholm, 2018)
  • Vetenskap och affärer: Ekonomutbildningens akademisering speglad i Handelshögskolans bana genom 1900-talets första hälft (Göteborg, 2023)