Henrik Ranby

Om Henrik Ranby

CV för Henrik Ranby (uppdaterat 2019-01-02) Utbildning Examen från Bebyggelseantikvarisk linje, GU 1988. Från antik till klassicism, GU 1987. Latin vid Folkuniversitetet, Malmö 1988-1989. Fil. kand. i konstvetenskap vid Lunds universitet 1993. Fil. dr. i konstvetenskap vid Lunds universitet 2002. Universitetspedagogisk grundkurs vid Lunds universitet 2005. Docent i konstvetenskap vid Lunds universitet 2005. Forskarhandledning vid GU Ht 2015. Universitetspedagogisk grundkurs vid GU HPE101 Ht 2018.

Tjänster Amanuens vid Malmö stadsbyggnadskontor 1988-1989. Kommunantikvarie i Höganäs 1989-1996 (halvtid). Vik. stadsantikvarie i Helsingborg 1992-1993 (halvtid). Byggnadsantikvarie vid Landsantikvarien i Malmöhus län 1993-1996 (halvtid). Doktorandtjänst i konstvetenskap vid Lunds universitet 1996-2001 (med undervisning). Stadsantikvarie i Höganäs 2001-2014 (75%/100%) Vik. universitetslektor i konstvetenskap vid Lunds universitet 2001-2005 (25%). Redaktör för bokverket Höganäs historia i två band 2008-2013. Kursansvarig för delkurs om bebyggelsehistoriska teorier, Institutionen för Kulturvård, GU, februari-mars 2014. Universitetslektor i Kulturvård, GU, med bebyggelseantikvarisk inriktning 2014-

Övriga akademiska uppdrag m.m. Ledamot av betygsnämnd för Kajsa Bjurklint Rosenblads avhandling i konstvetenskap, Lund 2005. Ledamot av betygsnämnd för Henrik Widmarks avhandling i konstvetenskap, Uppsala 2007. Konsulterande biträdande avhandlingshandledare för Åsa Ahlklo, SLU Alnarp 2009. Opponent på Jacob Lindblads avhandling i konstvetenskap, Uppsala, 2009. Slutseminarieopponent på Rose-Marie Söderströms avhandling i konstvetenskap, Lund 2009. Inlägg på konferensen ”Kyrkligt kulturarv” i Uppsala 2011. Ledamot i betygsnämnd för Patrik Olssons avhandling i kulturgeografi, Lund 2012. Keynote speaker på arkitekturhistorisk konferens ”Arkitekturhistorien och praktikerna” vid Kulturvård, GU 2012. Konferenspresentation på Nordiskt slotts- och herrgårdssymposium, Krapperup 2013. Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i konstvetenskap med kulturarvsinriktning vid Stockholms universitet, 2014. Halvtidsgranskare av Mikael Hammelev Jörgensens avhandlingsmanus, Kulturvård, GU 2014. Granskare av Karin Hermérens licavhandlingsmanus, Kulturvård, GU 2014. Reservledamot i betygsnämnd för Leidulf Mydlands avhandling, Kulturvård, GU 2015. Sakkunnig vid tillsättning av lektorat i konstvetenskap vid Uppsala universitet med inriktning mot 1900-talets konst, arkitektur och design, 2015. Ledamot i betygsnämnd för Jennie Sjöholm, LuTH, 2016. Ledamot av Biblioteksnämnden vid GU 2016- Ledamot av Docenturnämnden vid Natfak, GU 2017- Vice ordförande i Docenturnämnde vid Natfak, GU 2018-

Andra uppdrag Ledamot av Skönhetsrådet i Malmö 1996-2001. En av grundarna till föreningen Vattenmöllans vänner 2004, dess ordförande 2004-2009. Ledamot av styrelsen för Höganäs Museum 2010-2014, där ansvaring för sju tillfälliga kulturhistoriska utställningar och för uppdatering av permanenta utställningar om dinosaurier, gruvdrift, arbetarbostad och museiträdgård. Ledamot av Krapperupsakademien, 2010-. Suppleant i styrelsen för Nordenstedtska stiftelsen, Lund, 2012-. Kulturmiljökrönikör i Kullaliv 2015-2017 (12 krönikor). Intitiativtagare till Föreningen Himmelstorps hembygdsgård 2016.

Utmärkelser Nils Karleby-stipendiet 2002. 2013 års kultur- och miljöpristagare av Studieförbundet Vuxenskolan i nordvästra Skåne. Göta Studentkårs Naturvetarsektions Pedagogiska pris 2017.

Publicerat 1980-tal Artikeln ”Höganäs-Mölle järnväg— 20 år sedan nedläggningen. I: Tåg 1983:10 (med Bengt Persson). ”Höganäs-Mölle järnväg— olönsam badbana med intressant arkitektur. I: Spår 1988. Boken Malmö stadsbebyggelse, en översiktlig inventering (delar). Malmö 1989. 1990-tal Kapitlet ”Stadsplanering och arkitektur efter 1820”. I: Malmö stads historia, del 6. 1992. Rapporten Kulturmiljöer på Kullahalvön. (del 1 av Kulturmiljöplan för Höganäs kommun. 1993. Artikeln ”Fritz Österlinds Vargen 6, Malmö – en exponent för mellankrigstidens klassicism”. I: Elbogen 1994. Boken Arkitektur och byggnadstraditioner på Kullahalvön (del 3 av Kulturmiljöplan för Höganäs kommun) 1995. Boken Jugendepoken i Malmö. Arkitekter och byggnader 1896-1914. 1996. Artikeln ”Arbetarbostäder och egnahem i Höganäs – ett lokalt kulturarv att bevara”. I: Kullabygd 1997. Boken Krapperups byggnader (med Caroline Ranby) 1998. 2002 Doktorsavhandlingen Harald Boklund. Kosmopolitiskt, regionalt och nationalromantiskt i Skånes arkitektur 1890-1930. Lund 2002. 2004 Artikeln ”Sommarstugan – ett hotat kulturarv?” I: Skånska sommarnöjen. Skånes hembygdsförbunds årsbok 2004. 2005 Boken Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborg bebyggelsehistoria 1863-1971. Helsingborgs historia VII:3. 2005. Artikeln ”Saga – nya pusselbitar i biografens biografi”. I: Kullabygd 2005. Artikeln ”Kommunal byggnadsvård – exemplet Höganäs”. I Skånsk byggnadsvård. Skånes hembygdsförbunds årsbok 2005. 2008 Kapitlet ”Det sena 1800-talets svenska stad” i Signums svenska kulturhistoria 1800-talet. 2008. 2009 Kapitlet ”Stadsplanering och bostäder” i Signums svenska kulturhistoria 1900-talet. 2009. 2010 Kapitlet ”Dömd från början? Den problematiska kyrkan i Maglarp”. I: Maglarp – kyrkan som försvann. 2010. 2011 Boken Kakelugnar från Höganäs. 2011. Kapitlen ”Fiskeläget och byarna” (med Eva-Marie Nilsson), ”Centralorten i Kullabygden” och ”Småstadens struktur och arkitektur” i Höganäs historia del 1. 2011. 2012 Artikeln ”Mer om kakelugnar från Höganäs” I: Kullabygd 2012. Artikeln ”Behovet av goda förebilder” I: Modelltåg 2012. Debattartikeln ”Svar till Claes Theliander om Maglarps kyrka”. I: Fornvännen 107 (2012). 2013 Kapitlen ”Bygden vid vägens slut, ”Landskommuner och municipalsamhällen”, ”Landsvägar och järnvägar” och ”Det byggda kulturarvet” i Höganäs historia del 2. 2013. Boken Bak’ det höga näset. Stadsvandring på vers. 2013. Boken Henriks byggnadsvård, utgiven av Kulturvård, GU 2013. 2014 Artikeln ”Maglarp nya kyrka och frågan om anti-kanoniseringen av det halvgamla”. I: De kyrkliga kulturarven. Aktuell forskning och pedagogisk utveckling. 2014. Artikeln ”Höganäs Museum och konsthall 90 år”. I: Kullabygd 2014. Artikeln ”Stadsvandring på vers” I. Kullabygd 2014. Debattartikeln ”Attefalls vilda västern”. I: Gård och torp 2014:3 (kort version) & Byggnadskultur 2014:2 (längre version). 2015 Debattartikeln ”Vikten av kulturvård”. I: Helsingborgs Dagblad 2015-03-04. Artikeln ”Konsten att bygga till”. I: Byggnadskultur 2015:3, 5 s. Debattartikeln ”Ett västsvenskt kulturarv riskerar att gå i graven. I Göteborgsposten 2015-12-30. Artikeln ”Kommunal kulturmiljövård och gentrifiering. Erfarenheter från Höganäs kommun 1989-2014.” I: Bebyggelshistorisk tidskrift 70/2015 (peer review, 19 s.). 2016 Recension av Joakim Hanssons bok Komfort framför allt… I: Bebyggelsehistorisk tidskrift 71, 2016 Debattartikeln ”Se till at det alltid blåser kring Helsingborgs makt”. I: Helsingborgs Dagblad 2016-03-06. Debattartikeln ”Hembygd utan hembygdsgård?” I: Helsingborgs Dagblad 2016-10-14. Debattartikeln ”Obehagliga ekon i kraven om David”. I: Helsingborgs Dagblad 2016-10-25. Artikeln ”I ’skön endräkt’? Gemensamhetsbadet i Mölle mellan paradis och pandemonium 1905-1925”. I: RIG 2016:4 (peer review, 11 s.) 2017 Debattartikeln ”Helsingborg, staden där vi dansar på andras gravar”. I: Helsingborgs Dagblad 2017-01-27? Recension av Kerstin Gunnemarks (red.) antologi Sommarliv. I: RIG 2017:1. Debattartikeln ”Vårt kulturarv består till stor del av murar för att skilja levande från döda”. I: Helsingborgs Dagblad 2017-02-16 Debattartikeln ”Goda skäl att kritisera Maritorgets omdaning”. I: Helsingborgs Dagblad 2017-02-24. Recension av Peter K. Anderssons bok Vad Cilla Banck visste. I: RIG 2017:2

2018 Debattartikeln ”Kulturbebyggelsen måste framhävas på Billeplatsen”. I: Helsingborgs Dagblad 2018-01-19. Kulturartikeln ”Alla vill till Himlen I: Helsingborgs Dagblad (nätupplagan) 2018-03-02. Artikeln ”Hjortstugorna på Kullaberg. Kulturminnet som staten rev”. I: Kullabygd 2018. Artikeln ”Arbetarträdgården på Höganäs museum. Så räddades ett kulturarv”. I: Kullabygd 2018.

Forskning Min forskning har utgått från det bebyggelseantikvariska perspektivet och till detta fogat djupare konstvetenskaplig förståelse. Forskningen har skett i växelverkan med antikvarisk praktik och olika stadshistoriska uppdrag. Ett tema har varit svensk stadsplanering och bebyggelse, särskilt den i skånska städer (Malmö, Helsingborg) under 1800- och 1900-talen. Via detta tema kom jag i min avhandling att utforska aspekter om kosmopolitiskt, regionalt och nationalromantiskt i Skånes arkitektur med utgångspunkt i Harald Boklunds verksamhet som arkitekt, föreningsmänniska, debattör m.m. I avhandlingen diskuterar jag frågor om arkitektroll, tyska influenser på skånsk arkitektur kring 1900, skånsk särart, relationen mellan huvudstad och region m. m. Detta ledde i sin tur till vidare frågeställningar om kanonisering, antikanoniseringsprocesser och 1900-talets värdering av kulturarvet, vilket jag diskuterat i mina artiklar om den rivna Maglarps nya kyrka. Ett annat tema har varit forskning om lantliga kulturmiljöer och småsamhällen, främst då i Nordvästskåne. Här har jag arbetat såväl med bebyggelsehistoria, väg- och järnvägshistoria som kommun- och förvaltningshistoria. Särskilt har jag ägnat mig att utforska brukssamhället och industristaden Höganäs mångfacetterade kulturhistoria, exempelvis dess arbetarbostäder och kakelugnar. 25 års erfarenhet av antikvariearbete har gjort mig särskilt medveten om antikvarierollens och antikvarieyrkets möjligheter och begränsningar, vilket jag sammanfattat i boken Henriks byggnadsvård. Jag ser där den antikvariska kompetensen som en växelverkan mellan teoretiska och praktiska aspekter och som en livslång bildningsresa i en föränderlig tid. Ytterligare antikvarieerfarenheter har sammanfattats i en artikel om kommunal kulturmiljövård och gentrifiering. Fortgående engagemang i bevarandefrågor har bland annat under 2018 resulterat i en granskning av statens rivning av de s. k. Hjortstugorna på Kullaberg. 2004-2018 har jag bedrivit det omfattande forskningsprojektet Åkdon, blick och landskap, i huvudsak finansierat av ett Nils Karleby-stipendium, Ebbe Kocks stiftelse och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen. I projektet studerar jag, mot bakgrund av äldre epoker, hur industrialismens nya åkdon förändrade synen på landskapet. Projektet har en tvärvetenskaplig ansats med inslag av idéhistoria, konstvetenskap, bebyggelsehistoria, väg- och järnvägshistoria, vagnshistoria m. m. och utgår från hur synen på Kullaberg i Nordvästskåne förändrats med tiden. Resultatet är under publicering som monografi. Under 2017-2018 har jag på Domkyrkorådets i Lund uppdrag forskat om Carl Georg Brunius restaureringsinsatser i Lunds domkyrka ca 1830-1860, hans storstädning, friläggning och stabilisering av domkyrkan. Resultatet kommer att publiceras i en ny monografi om Lunds domkyrka, som skall ges ut till 900-årsjubileet 2023. Under 2018-2019 forskar jag för samma monografi avsnittet om Lunds domkyrka under 1700-talet. Andra relevanta kompetenser Antikvariearbetet har gjort mig kompetent inom detaljplanering, bygglovsremisser, avvägningar och värdering av kulturhistoriska värden, gestaltning, färgsättning m. m., liksom inom byggnadsvårdsrådgivning och kulturmiljöpedagogik. Jag har renoverat sommartorp och har grundläggande kunskaper om snickeriarbeten, fönsterrenovering, måleri med traditionella färgtyper m. m. vilket jag också tillämpat på egen glasveranda och flera uthusprojekt. Till detta kommer erfarenhet av utställningsbyggen på Höganäs Museum. För museet har jag även byggt modeller och dekor. Modellbygge (arkitektur, landskap, fordon) har jag 40-årig erfarenhet av. Jag arbetar i trä, kartong, gips, styrénplast m. fl. material. .