Mathias Ericson
Om Mathias Ericson
Om Mathias Ericson
Forskare med bakgrund i humaniora (kulturvetenskap och konstvetenskap) och samhällsvetenskap (sociologi). Jag disputerade 2011 på Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet med avhandlingen Nära inpå. Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Sedan dess har jag arbetat med undervisning och forskning vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Luleå tekniska universitet och Karlstads universitet.
Forskning
I min forskning har jag med utgångspunkt i feministisk teori, kritisk maskulinitetsteori och etnografiska metoder studerat organisationer och professioner inom risk- och krishantering. Just nu forskar jag om hur genusbaserade maktordningar och normer påverkar samhällets förmåga att möta en samhällsstörning, så som exempelvis en större olycka. Forskningsprojektet handlar om de normer och maktrelationer som sätts i spel i arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning av samhällets resurser. Det handlar exempelvis om vem som får inflytande över de skyddsvärden som prioriteras, de nätverk som mobiliseras och de ledarskapsideal som premieras. Forskningsprojektet bidrar här med kunskap om hur genusbaserade maktrelationer och normer får betydelse för hur dessa nätverk och kontakter etableras och mobiliseras, exempelvis vem som ses som tillförlitlig eller handlingskraftig. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i samarbete med Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet. Projektet är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2017-2022.
I min tidigare forskning har jag undersökt hur begreppen risk och sårbarhet används för att styra och driva myndigheters arbete med skydd och beredskap. Samtidigt är begreppen risk och sårbarhet genuskodade. Risk och risktagande är centralt för normer om maskulinitet medan sårbarhet är centralt för normer om femininitet. Begreppen är också kopplade till frågor om aktiv och passiv, där risk associeras med handlingskraft medan sårbarhet associeras med att behöva andras hjälp och skydd. Genus är med andra ord inbegripet i hur begreppen risk och sårbarhet öppnar för olika former av beskydd och hur ett skydds- och beredskapsfält formas och begripliggörs. Studien byggde på intervjuer och observationer, med fokus på bland annat totalförsvaret och hanteringen av flyktingsituationen under hösten 2015.
Min övriga forskning har handlat om räddningstjänsten och brandmannayrket, utifrån min avhandling. Efter avhandlingsarbetet har jag arbetat med flera olika forskningsprojekt. Under 2010-2014 arbetade jag med på Luleå tekniska universitet och Karlstads universitet med ett forskningsprojekt om hur utbildningsreformen inom brandmannayrket förändrat institutionaliserad maskulinitet inom yrket. Under 2011 arbetade jag även vid Högskolan i Borås med en studie kring samverkansprocesser mellan socialtjänst, polis, räddningstjänst, folkhälsa och åklagarmyndigheten. 2014-2015 arbetade jag där med två olika forskningsprojekt. Det ena forskningsprojektet handlade om strategier för att hantera motstånd mot jämställdhets- och mångfaldsarbete, finansierat av VINOVA. Projektet undersöker hur motstånd kommer till uttryck och hanteras av de som driver jämställdhets- och mångfaldsarbete inom myndigheter som räddningstjänsten, SKL och MSB. Det andra forskningsprojektet handlade om genusperspektiv på förebyggande arbete mot olika former av dödsolyckor och hur genus avtecknar sig i dödsfallsstatistiken för flera av de olika former av dödsfall som räddningstjänsten hanterar, exempelvis drunkning och dödsbränder.
Undervisning
Min huvudsakliga undervisning har varit inom genusvetenskap och kulturstudier. Jag har undervisat och haft kursansvar på samtliga nivåer, handlett uppsatser och arbetat med kursutveckling. I samband med Covid-19 pandemin har jag utvecklat distanskursen Kritiska perspektiv på kris, kultur och demokrati, där jag är kursledare och undervisar. Min tidigare undervisning inkluderar sociologi, socialpsykologi, arbetsvetenskap och folkhälsovetenskap. Kopplingen mellan kunskap/makt är centrala frågor för såväl min syn på undervisning och kunskapsbildning som min forskning och syn på forskningsprocesser.
Samverkan, kommunikation och nätverk/forskarsamarbeten
I min forskning har jag kontinuerligt haft kontakt med myndigheter och aktörer utanför universitet. Det är exempelvis räddningstjänsten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, nätverk av brandmän, länsstyrelser och kommuner. Jag har också engagerat mig i debatter kring genusforskning, bland annat som ledamot i Sveriges genusforskarförbund. I mina senare forskningsprojekt har jag anammat samverkan som en del i forskningsprocessen och arbetat med interaktiva modeller för materialinsamling. Det innebär att jag successivt diskuterar och återkopplar preliminära resultat under forskningsprocessen. Att följa och delta i dessa former av översättningar mellan olika kontexter, dvs. mellan akademiska och praktiker- eller aktivistorienterade sammanhang, ser jag som mycket värdefullt och angeläget att arbeta vidare med.