Svetlana Polsky
Universitetslektor
Institutionen för språk och litteraturerOm Svetlana Polsky
Forskare, lärare
- Telefon-/besökstid: Enl. överenskommelse
Bakgrund
Jag är född i Moskva. 1974 flyttade jag till Israel där jag ägnade mig åt universitetsstudier fram till 1981. Jag började min karriär vid Göteborgs universitet 1982 som timlärare i ryska.
Utöver forskningen undervisar jag i rysk litteratur och ryska språket.
Forskning
Disputerade 1997 med avhandlingen ”Död och odödlighet i Vladimir Nabokovs ryska noveller”. Sedan doktorsexamen har jag fortsatt att forska om den rysk-amerikanska författaren Vladimir Nabokov (1899-1977) och har bland annat lyckats spåra hans novell ”Påskregn” (1925) som tidigare trotts vara förlorad, men nu återfunnits. Denna tidiga novell hade stor betydelse för Nabokovs fortsatta författarskap, vilket jag visar i min forskning.
Om min tidigare forskning mestadels handlat om Nabokov, så har jag under de senaste åren ägnat mig åt den högaktuella nutida litteraturen skriven av framstående kvinnliga författare, T. Tolstaja och L. Ulitskaja. Samtidigt som de båda är erkända prosastilister, gör deras verk upp med ”det sovjetiska” i Rysslands historia och kultur. Deras texter ställer jag i relation till en rad andra författare (både ryska och utländska) och epoker (romantiken, modernismen, sovjetperioden).
Sedan disputationen har jag breddat mig i fråga om diversitet inom de litterära genrerna. Medan mina tidigare arbeten till stor del rört sig inom novellistik, har jag under de senaste åren vänt mig till lyrikstudier samt romananalys. Jag behandlar ett brett spektrum av motiv och teman som är centrala för den ryska litteraturen och kulturen: allt från liv- och dödmotivet hos Nabokov, till Petersburg-motivet, duellmotivet, bokkulten som motiv osv. För att åstadkomma detta har jag valt att vidareutveckla näranalys som arbetsmetod med de valda texterna. I min doktorsavhandling har jag tillämpat G. Genettes teori om fem typer av transtextualitet på Nabokovs verk. Mitt arbete med L. Ulitskajas prosa kan ses som en vidareutveckling av detta spår då flera olika typer av transtextualitet är representerade där på ett påtagligt sätt och dessutom samverkar med varandra, vilket avgör novellernas möjliga tolkningar. Dessutom använder jag mig i mina senaste studier av J. Lotmans kulturologiska och kultursemiotiska diskurs (med fokus på den ryska kulturen och litteraturen) och tillämpar den på T. Tolstajas och L. Ulitskajas prosa, vilket leder till betydelsefulla resultat ur axiologiskt och etiskt perspektiv.
Publikationer med titlar översatta till svenska