Länkstig

Vanja Carlsson

Universitetslektor

Förvaltningshögskolan
Besöksadress
Sprängkullsgatan 19
41123 Göteborg
Postadress
Box 712
40530 Göteborg

Om Vanja Carlsson

  • Universitetslektor i offentlig förvaltning sedan 2021
  • Disputerade i ämnet offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet i februari 2019
  • Redaktör för Scandinavian Journal of Public Administration (SJPA)
  • Medlem i tidskrifsföreningen Fronesis redaktionskommitté

Forskningsintresse

  • Artificiell intelligens, digitalisering och demokrati
  • Jämställdhetspolitik
  • Ideologiteori
  • Byråkratikritik
  • Styrning och styrformer
  • EU:s socialpolitik

Pågående forskningsprojekt

2021–2024 Projektmedlem i projektet Köns- och genusperspektiv som indikatorer på kvalitet inom humaniora, samhälls- och utbildningsvetenskap, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

2023–2026 Projektledare för projektet De automatiserade styrsystemens politik: implikationer för offentlig förvaltning och jämställdhet som finansieras av Vetenskapsrådet.

Avslutade forskningsprojekt

2020–2022 Postdok-studie vid Karlstads universitet om säkerställande av statliga och offentliga värden i automatiserat beslutsfattande i offentliga verksamheter. Projektet finansierades inom ramen för forskningsprojektet AI, Democracy and Self-determination och finansieras av Wallenberg WASP HS.

2012–2019 I avhandlingen Jämställdhetspolitik och styrformens betydelse. Europeiska socialfonden i svensk och spansk förvaltning undersöktes relationen mellan innehåll och former för styrning i den europeiska socialfondens (ESF) jämställdhetspolitik i Sverige respektive Spanien under perioden 2007-2013. Socialfonden fördelar medel till nationella, regionala och lokala projekt inom arbetsmarknadsområdet. Fonden lyfts fram som ett av de viktigaste styrinstrumenten inom hela det sociala området och beskrivs som ett av EU:s främsta medel för omfördelning av resurser, med syftet att främja sysselsättning och tillväxt. Socialfondspolitiken rymmer också uttalade mål om att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Med utgångspunkt i EU:s tolkning av jämställdhet i socialfonden diskuterar avhandlingen därtill frågan om huruvida förvaltningens organisering och styrning i respektive land bidrar till att reproducera eller utmana innehållsliga tolkningar av politiska mål. I Spanien skulle man kunna tala om en byråkratisk styrning, i Sverige om en nätverksorienterad sådan. Som styrformer har byråkrati och nätverk kritiserats på såväl demokratiska som effektivitetsmässiga grunder. Avhandlingen belyser vilka ideologiska konsekvenser som respektive styrform får för jämställdhetspolitiken och föreslår alternativa sätt att förklara dessa konsekvenser.

Undervisning

  • Demokratiteori
  • Implementering och utvärdering
  • Offentlig granskning
  • Digitalisering i offentlig förvaltning
  • Flernivåstyrning
  • Förvaltning och jämställdhetsarbete
  • Handledning av kandidat- och masteruppsatser