Presentation av Content and Language Integrated Learning - CLIL

Projektets syfte

Det vanligaste är att engelska är det språk som används, och det är också just CLIL på engelska som står i fokus i CLISS-projektet. Trots att många elever är berörda av CLIL är det en undervisningsform som är otillräckligt utforskad i den svenska kontexten. Vi är därför intresserade av att öka kunskapen om effekter av CLIL på utvecklingen av såväl svenska som engelska, med avseende huvudsakligen på skolrelaterat, akademiskt skriftspråk hos såväl svenskspråkiga elever som elever med svenska som andraspråk. Våra huvudsakliga syften är att kartlägga och undersöka hur gymnasieelever med svenska som förstaspråk samt elever med svenska som andraspråk i CLIL-undervisning jämfört med vanlig undervisning, receptivt och produktivt utvecklar sitt akademiska skriftspråk i såväl engelska som svenska, samt att studera eventuella skillnader i fråga om hur väl eleverna behärskar ämnesspecifika begrepp och termer i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. Vidare studerar vi eventuella genusskillnader, samt genom internationella jämförelser utforskar vi undervisningskontextens betydelse för undervisning på ett annat språk. Vi har följt gymnasieelever vid tre skolor under hela deras gymnasietid, dvs under tre år. Skolorna representerar dels olika typer av CLIL, dels vanlig undervisning där alltså undervisningsspråket är svenska och engelska enbart studeras som ett separat ämne. Samtliga elever som deltar i CLISS-projektet går på högskoleförberedande, teoretiska program.

Datainsamling

Under de tre år som datainsamlingen har pågått har vi samlat in elevproducerade texter i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen både på svenska och engelska. Vidare har vi genomfört en hel del rent språkligt inriktade test, där bland annat ord- och läsförståelse fokuseras. Som är välkänt inom forskning om lärande så är bakgrundsfaktorer viktiga, och eleverna som deltar i projektet har därför svarat på en omfattande bakgrundsenkät. De har dessutom i detalj redovisat sin extramurala (alltså utanför skolan) kontakt med engelska, samt besvarat ett frågebatteri om motivation. Slutligen har ett stort antal intervjuer och klassrumsobservationer genomförts.

Tidigare studier

Ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv är ingående studier av språkpraktiken i CLIL relativt sällsynta. De studier som finns tenderar dessutom att fokusera det talade språket. Detta är förståeligt, då den dominerande språkinlärningssynen ofta betonar värdet av muntlig kommunikativ kompetens. Utgångspunkten för CLISS-projektet är dock att det inte räcker med att eleverna utvecklar sitt talade språk inför fortsatta studier. Vid högskoleutbildningar är litteraturen ofta på engelska, och i många fall förväntas studenterna skriva uppsatser, rapporter, och så vidare, på engelska. Det är därför viktigt att studera effekterna av CLIL på elevernas skriftliga produktion i sådana texttyper som är relevanta i olika utbildningssammanhang. Academic language är ett område som under senare tid har rönt stort intresse i forskarvärlden och det är också detta som står i fokus i vår studie. Academic language kännetecknas av det är ett skriftspråksrelaterat, kontextoberoende och tankemässigt mer krävande språk än det informella samtalsspråk som barn och ungdomar utvecklar i vardagslivet.

Internationellt är CLIL en mycket utbredd undervisningsform, och det är av stort intresse att jämföra olika nationella undervisningskontexter. Vi samarbetar bland annat med forskare i Hong Kong, där undervisningen ofta sker på engelska. Även inom Europa finns en omfattande forskning kring CLIL, där jämförelser med Sverige kan göras.

Projektresultat

CLISS-projektet kommer framförallt att kunna ge viktiga bidrag till kopplingen mellan språk och lärande. Inte minst har det i den språk- och utbildningspolitiska debatten påpekats hur viktigt undervisningsspråket är. Då vi genom primärt lingvistiska analysmetoder belägger påverkan på såväl språk- som ämneskunskaper i samband med CLIL kommer CLISS-projektet att bidra till att ge förutsättningar för en bredare politisk diskussion bland annat om engelskans roll i det svenska utbildningssystemet.