"Den nordiska modellen": historisk bakgrund, operationalisering av begreppet och dess potentiella betydelse för utvecklingen av hållbara produktionssystem

Ett potentiellt problem är att de olika kategorierna av interventioner "ägs" av olika aktörer, arbetstagarrepresentanter och säkerhetspersonal kontra ledande befattningshavare och rationaliseringsingenjörer. Det är vår erfarenhet att kommunikation över dessa gränser fungerar dåligt, särskilt i USA, där arbetsgivare ofta motverkar insatser för arbetsplatsförbättringar i samband med rationalisering av produktionssystem. På EU-möten i Bryssel, har vi observerad motsvarande starka konflikter mellan "Business Europe" och Europafacket (”the European Trade Union Confederation”). Sänkningen av denna typ av konflikter mellan aktörerna verkar avgörande för att uppnå bättre integrering av arbetsmiljöarbetet vid rationaliseringar av produktionssystem, i syfte att uppnå ökad organisatorisk hållbarhet.

I vår review Westgaard & Winkel (2011) konkluderas bl a att kunskap om betydelsen av kommunikationen/dialog mellan de olika interventionsaktörerna är etablerad kunskap i vissa organisationer i syfte att ökad den organisatoriska hållbarheten. Men denna insikt har tydligen sällan lett till mer hållbara produktionssystem.

Vi tror att de nordiska länderna har unika förutsättningar för att göra betydande insatser inom detta område både vetenskapligt och genom utvecklingsarbete på arbetsplatserna. "Den nordiska modellen" har reglerat relationerna i vår del av världen (Guðmundsson 1993). Den har, mot bakgrund av våra speciella historiska omständigheter, utvecklats stegvis under en period på över hundra år. Den nordiska modellen har varit föremål för omfattande diskussioner och studier med stöd av Nordiska ministerrådet (Schiller et al 1993, Fleming et al 1998, Fleming och Thörnqvist 2003). Det bredare begreppet "den nordiska modellen" är något svårare att definiera (Schiller et al 1993), men innehåller "gentlemen's agreement" och förtroende mellan parterna. Detta reflekteras troligen i valet av och sättet att realisera interventionsstrategier i de nordiska länderna (Schramm-Nielsen et al 2004). Det finns en stor grad av "socialt kapital" i de nordiska länderna. Detta inkluderar tre hörnstenar: teamwork, förtroende och rättvisa. Studier visar att Danmark, Norge, Sverige och Finland har ledande positioner 1-4 i världen när det gäller det sociala kapitalet (Tinggaard Svendsen & Lind Haase Svendsen 2006) och detta kan ha spelat en nyckelroll i den imponerande ekonomiska tillväxten i dessa länder (Olesen et al 2008).

Mot denna bakgrund grundade vi 2007, med stöd av Nordiska ministerrådet, ett nordiskt forskningsnätverk, Novo-nätverket. Visionen var och är en "nordisk modell för hållbara system i vården”. Som ett led i detta arbete fokuserar vi nu på den möjliga betydelsen av "den nordiska modellen" och hur denna kan beforskas ytterligare för att underlätta framtida insatser för ökad organisatorisk hållbarhet i arbetslivet. Några frågor:

• Hur kan den nordiska modellen förklaras historiskt?
• Kan den nordiska modellen operationaliseras?
• Utmanas den nordiska modellen av globaliseringen?
• Kan den nordiska modellen beforskas, t.ex. genom fallstudier?
• Kan/bör den nordiska modellen beforskas ytterligare för att främja interventionsprocesser för att öka förutsättningarna för att skapa bättre organisatorisk hållbarhet? (och därmed stödja vår vision: "en nordisk interventionsmodell för hållbara produktionssystem")

Det organiseras även årliga nordiska symposier inom ramarna för NOVO-nätverket under ledning av Dr. Kasper Edwards, Danmarks Tekniske Universitet. Se vidare https://www.novo-network.dk/