Göteborgs universitet
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  2. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  3. LEXLIV - Arbets- och levnadsförhållanden och pensionering bland äldre

LEXLIV - Arbets- och levnadsförhållanden och pensionering bland äldre

Forskningsprogrammet undersöker aspekter av kapabilitet för ett allt längre arbetsliv, över systemnivåer (individ, arbetsplats, organisation, privatliv och samhällsnivå) och tid. Vi studerar om det finns särskilda mönster och praktiker kopplade till hur olika aspekter av kapabilitet utvecklas och relaterar till varandra över tid.

I forskningsprogrammet har kapabilitet för ett långt arbetsliv undersökts i bredare system- och livsloppsperspektiv, med fokus på:

  • Äldre i arbetslivet – förlängt arbetsliv?
  • Organisering av äldreomsorg med fokus på kapabilitet bland äldre
  • Sociala, modifierbara faktorer som kan påverka utveckling av demens

Resultat beskrivs i publikationer och sammanfattas nedan samt i två kapitel i antologin ”A Multidisciplinary Approach to Capability in Age and Ageing”: 

Programmet ingår i Centrum för åldrande och hälsa – AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet.

Äldre i arbetslivet – förlängt arbetsliv?

Organisationers förmåga att hantera senarelagd pensionering beror på en kombination av organisationens resurser och preferenser. Arbetsgivare är ambivalenta och har agerat alltför passivt, men ibland mer proaktivt i bristyrken. För äldre arbetstagare har hälsa, arbetsförmåga, sociala nätverk, fritid och ekonomisk trygghet central betydelse. Generella och specifika anpassningar, kompetensmatchning och lärande samt ekonomiska incitament har betydelse för anställdas vilja och kapabilitet att arbeta längre.

Organisering av äldreomsorg med fokus på kapabilitet bland äldre brukare och anställda

Äldreomsorgen har en av de allra mest ansträngda arbetsmiljöerna i svenskt arbetsliv. Det påverkar kapabilitet både för anställdas förlängda arbetsliv och för äldre brukares kapabilitet i vardagen. Utveckling av delaktigt, distribuerat ledarskap stärker kapabilitet för såväl anställda och organisationer som för äldre. Men det krävs samverkan, involvering och kommunikation mellan alla nivåer och utvecklingsstöd. Satsningar på lärande och mentorskap kan stärka basala behov i arbetsförhållanden och därmed viljan att stanna. Mentorskap kan också stärka en mer individuellt avpassad omsorg. Utbildning i användning av mer interaktiv välfärdsteknik påverkar också omsorgen.

Organisatoriska värden och likabehandling har betydelse för omsorgsarbetets ledning och utveckling. Medarbetare och chefer på lägre nivåer har en stark professionell omsorgsinriktad logik och är måna om att ge individanpassad omsorg, i den mån de har förutsättningar för det. En stark ekonomisk styrningslogik kan påverka förutsättningarna: slimmad bemanning och scheman kan leda till att brukare inte får den omsorg de beviljats; betoning på organisatorisk professionalism kan öka tystnad om problem som kan åtgärdas.

Jämförande studier av förutsättningar för äldreomsorg i andra länder ger insikter om centrala förutsättningar men också om svensk äldreomsorg som en mogen bransch med relativt god förmåga att säkra materiella, organisatoriska och mänskliga resurser.

Sociala, modifierbara faktorer som kan påverka utveckling av demens

Modifierbara, sociala faktorer kan påverka och minska effekten av den genetiska riskfaktorn för demens, APOE ε4. För att bättre förstå varför vissa individer drabbas av demens medan andra inte gör det, behöver vi uppmärksamma hur sociala strukturer bidrar till en ojämlik fördelning av risk på individnivå. Detta sker exempelvis genom skillnader i tillgång till utbildning, sociala nätverk, exponering för olika typer av arbetsförhållanden och psykisk ohälsa.

Senast ändrad