Slöjan, regnbågsflaggan och manga som verktyg för politisk mobilisering

Syftet är att studera deras roll i skapandet av föreställda transnationella gemenskaper som medvetet eller omedvetet återskapar, gör motstånd mot eller förändrar normer om genus och sexualitet.
De tre produkterna rör sig över världen, de finns lokalt och i cyberspace. Genom att följa slöjan, regnbågsflaggan och mangan på nätet, vid manifestationer, i affärer, vid konvent och andra tillställningar samt genom att utföra intervjuer med aktörer i de transnationella gemenskaperna, vill vi se hur de påverkar, omvandlas och uppgår i nya sammanhang samt vilken betydelse de får för hur normer omvandlas eller stabiliseras. Målet är att få kunskap om ett civilsamhälle bortom organisationer, ett civilsamhälle som tar sig många olika uttryck men som ändå uppfattas som en föreställd transnationell gemenskap.

De tre produkterna är relaterade till en global och hierarkiskt ordnad uppdelning mellan det religiösa, som ofta knyts till en förment traditionell ordning, respektive det sekulära som lika ofta uppfattas som villkoret för såväl kritik, demokrati som progressivitet. Uppdelningen länkas även till geografisk plats där det sekulära och uppfattat progressiva ofta sammankopplas med Europa och väst.
Med projektet vill vi utmana denna dikotomi och samtidigt betona vikten av att inkludera studiet av såväl religion som sekularism och av föreställningar om dem, i forskning om genus, sexualitet och civilsamhälle.

Med de tre kulturella produkterna kan vi också undersöka hur marknaden är invävd i civilsamhälle, motståndsmöjligheter och normomvandlingar. Slöjan är inte enbart en religiös symbol och möjlig motståndsmaterialitet utan också, och kanske just därför, mode, flaggan används i företags marknadsföring och i mangan möts marknaden och de religiösa referenserna.
Genom att utgå från de tre produkterna, som inte har någon given lokal utgångspunkt, och som i två av fallen bär med sig en kritik mot västlig dominans (mangan och slöjan) vill vi närma oss alternativa sätt att verka för förändring av genus och sexualitetsnormer än de som utgår från Europa och väst som givna centrum för spridandet av demokrati och mänskliga rättigheter. Genom att studera de tre produkterna som verksamma och som gång på gång kopplas samman med en rad andra sammanhang, som marknaden såväl som religion och andra normer, och som därför långt ifrån alltid följer en förutsägbar väg, följer vi inte bara ett civilsamhälle som blir till på olika sätt. Vi studerar också tillblivelser av nya positioner och gemenskaper att identifiera sig med eller känna sig främmande inför. Därmed närmar vi oss också nya sätt att förstå genus och sexualiteter.

Projekttid: 2015-2020
Finansiering: Vetenskapsrådet
Projektledare: Lena Martinsson, Professor i genusvetenskap, Göteborgs universitet
Medverkande forskare:
Erika Alm, lektor i genusvetenskap, Göteborgs universitet, fil.dr i Idéhistoria
Linda Berg,  fil. dr i etnologi lektor, Umeå centrum för genusstudier (UCGS)
Anna Johansson, lektor och fil. dr i sociologi, Högskolan Väst
Pia Laskar, fil. dr i idéhistoria, forskare vid Livrustkammaren och Statens historiska museum, Stockholm
Mona Lilja, professor i sociologi, Globala studier, Göteborgs universitet
Mikela Lundahl, fil dr i Idéhistoria lektor globala studier, Göteborgs universitet,
Diana Mulinari, Professor i genusvetenskap, Lunds universitet
Cathrine Wasshede, lektor och fil.dr i sociologi, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet