Ämnesdidaktiskt masterprogram för grundlärare med inriktning hållbarhet

Det ämnesdidaktiska masterprogrammet för grundlärare med inriktning hållbarhet är en påbyggnadsutbildning som riktar sig till grundlärare som vill fördjupa sina ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper i relation till olika aspekter av hållbarhet.

Ämnesdidaktiska masterprogrammet för grundlärare är en utbildning på avancerad nivå, vilket innebär att programmet fördjupar och vidareutvecklar studenternas kunskaper i förhållande till utbildning på grundnivå. Programmet syftar till att ge studenterna fördjupade kunskaper i skolämnena biologi och religionskunskap med utgångspunkt i ämnesdidaktiska frågeställningar, för ökad beredskap att möta elevers frågor och samhällets utmaningar.

I biologi är syftet att utveckla kunskaper om samband i naturen och att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa.

I religionskunskap är syftet att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan olika livsåskådningar, samhälle och individ, samt att kunna resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor ur olika perspektiv. De båda skolämnena täcker tillsammans in ett brett perspektiv på hållbarhetsfrågor.

För tillträde till programmet krävs grundlärarexamen om 240 hp samt ett självständigt arbete på avancerad nivå om 15 högskolepoäng inom eller utanför examen, eller motsvarande.

Utbildningen leder till Filosofie masterexamen med huvudområdet Ämnesdidaktik (Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Subject Didactics).

Ämnesdidaktiskt masterprogram för grundlärare med inriktning hållbarhet är ett sammanhållet program där studenten läser ämnesdidaktik med valbar ämnesdidaktisk fördjupning i biologi eller religionskunskap. Totalt krävs 120 högskolepoäng för att ansöka om masterexamen i ämnesdidaktik, varav minst 75 högskolepoäng inom huvudområdet. Programmet omfattar 60 högskolepoäng och i kombination med studentens tidigare studier inom grundlärarprogram om 240 högskolepoäng, utgörs grund för masterexamen i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.

Definition av huvudområdet ämnesdidaktik

Ämnesdidaktik är ett område där frågeställningar inom undervisningens, lärandets och utbildningens villkor, processer samt resultat studeras med utgångspunkt i ett specifikt skolämnesinnehåll. Detta innehåll kan vara ett avgränsat undervisningsområde, ett skolämne, ett universitetsämne, men kan också vara ett ämnesövergripande eller tematiskt område. Av särskilt intresse är relationer mellan lärande och undervisning samt hur vi organiserar, resonerar och agerar relativt det fokuserade innehållet. Ämnesdidaktisk empirisk forskning utgörs inte sällan av empiriskt inriktade klassrumsstudier, men kan också vara teoretiskt grundade och anta strukturella perspektiv till exempel genom studier av utbildningssystem, läro- och kursplaner.

Programmet omfattar ett års studier på helfart (60 högskolepoäng). Programmet innehåller sex olika kurser om 15 högskolepoäng där studenten läser fyra av dessa, beroende på val av ämnesfördjupning.

LÄR100 Biologi och hållbarhet 1 för lärare
LÄR200 Religionskunskap och hållbarhet 1 för lärare
LÄR310 Biologi och hållbarhet 2 för lärare
LÄR320 Religionskunskap och hållbarhet 2 för lärare
LÄR410 Masteruppsats i ämnesdidaktik biologi
LÄR420 Masteruppsats i ämnesdidaktik religionskunskap

Programmet inleds med kursen Biologi och hållbarhet 1 för lärare (LÄR100) som innehåller en introduktion till programmet och kunskaper om det biologiska livets ursprung, utveckling och förutsättningar. Hållbarhet i relation till biologiämnet introduceras. Studenterna får bekanta sig med internationell och nationell ämnesdidaktisk teori och forskning om hållbarhetsundervisning som en första introduktion till skrivande av examensarbetet (LÄR410/LÄR420).
Kursen Religionskunskap och hållbarhet 1 för lärare (LÄR200) ger religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska kunskaper, samt en introduktion till hållbarhet i relation till religionskunskapsämnet. I kursen fördjupas kunskaperna om internationell och nationell ämnesdidaktisk teori och forskning om hållbarhetsundervisning.

Efter att ha läst de två första kurserna i programmet under termin 1, gör studenterna ett val av ämnesfördjupning inom biologi eller religionskunskap inför termin 2. Studenten läser en av kurserna Biologi och hållbarhet 2 för lärare (LÄR310) eller Religionskunskap och hållbarhet 2 för lärare (LÄR320), samt en av kurserna Masteruppsats i ämnesdidaktik biologi (LÄR410) eller Masteruppsats i ämnesdidaktik religionskunskap (LÄR420) beroende på tidigare vald ämnesfördjupning.

I kursen Biologi och hållbarhet 2 för lärare (LÄR310) fördjupas kunskaperna om det biologiska livets ursprung och förutsättningar. Etiska frågor i relation till samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll problematiseras. Kursen belyser även hållbarhet ur ett individuellt och ett samhälleligt perspektiv, liksom biologididaktiska perspektiv i anslutning till dessa. Kursen innehåller också forskningsmetoder i relation till hållbarhetsundervisning.

I kursen Religionskunskap och hållbarhet 2 för lärare (LÄR320) introduceras livsåskådningsvetenskapliga och religionsfilosofiska perspektiv. Existentiella och etiska frågor problematiseras ur ett individuellt och ett samhälleligt perspektiv, liksom religionsdidaktiska perspektiv i anslutning till dessa. Kursen innehåller även forskningsmetoder i relation till hållbarhetsundervisning.

Masteruppsats i ämnesdidaktik biologi syftar till att ge studenterna möjlighet att ytterligare fördjupa sig inom området biologi, hållbarhet och ämnesdidaktik, samt till att genomföra självständiga forskningsstudier på vetenskaplig grund. Masteruppsats i ämnesdidaktik religionskunskap syftar till att ge studenterna möjlighet att ytterligare fördjupa sig inom området religion, hållbarhet och ämnesdidaktik, samt till att genomföra självständiga forskningsstudier på vetenskaplig grund.

De ingående kurserna tillsammans med examensarbeteskurserna konstituerar huvudområdet i ämnesdidaktik. Det innebär både att studentens kunskaper inom det valda ämnet fördjupas och att kompetens att genomföra självständiga forskningsstudier på vetenskaplig grund utvecklas.

Former för bedömning preciseras i respektive kursplan.

Generella mål för masterexamen

Kunskap och förståelse

För masterexamen ska studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
  
  

  Färdighet och förmåga

För masterexamen ska studenten

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftlig klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
  
  

  Värderingsförmåga och förhållningssätt

För masterexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokala mål

Efter avslutad masterutbildning ska studenten

• kunna tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt med ämnesdidaktisk utgångspunkt,
• kunna kritiskt granska och analysera utbildningsverksamheter ur ett vetenskapligt perspektiv,
• kunna välja lämplig metod för forskningsbaserad utveckling av undervisning.

Undervisningsspråket är svenska, men inslag på övriga nordiska språk samt engelska kan förekomma. Litteraturen är till övervägande del på engelska.

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) utser programledare och ansvarar för progression och kvalitetssäkring av samtliga kurser som ingår i studiegången samt för genomförandet som kan ske i samverkan med andra institutioner vid Göteborgs universitet. Programmet i sin helhet, samt var och en av programmets kurser, utvärderas kontinuerligt såväl skriftligt som muntligt. Resultatet ska användas inför planering och genomförande av kommande kurser samt delges studenterna i pågående kurs samt kommande studenter inför program/kursstart.

För fortsatta studier inom programmet gäller de förkunskapskrav som specificeras för respektive kurs och som framgår av respektive kursplan.

Studenter som följer masterprogrammet i normal studietakt har platsgaranti på kurserna inom programmet.