Ämnesguide för biologilärare
Att utbilda sig till biologilärare är en chans att påverka framtiden och dela din passion för biologi.
Som biologilärare får du inspirera elever att förstå allt från celler till ekosystem, och hur naturens olika delar hänger ihop. Du får möjlighet att väcka nyfikenhet och få elever att se biologins betydelse i vardagen, från kroppens funktioner till klimatfrågor och hållbar utveckling. Utbildningen ger dig både djupa ämneskunskaper och pedagogiska verktyg för att engagera eleverna. I en tid när miljö- och hållbarhetsfrågor är viktigare än någonsin, spelar biologilärare en central roll i att förmedla den kunskap som behövs för att möta framtidens utmaningar.
Översikt för biologikurserna inom ämneslärarprogrammet
Inom ämneslärarprogrammet kan du antingen läsa till ämneslärare med inriktning mot gymnasiet (5 år, 300 hp) eller ämneslärare med inriktning mot årskurs 7-9 (4 år, 240 hp).
På ämneslärarprogrammet läser du två ämnen – ett förstaämne och ett andraämne. Du kan läsa biologi både som förstaämne och som andraämne. Biologistudierna under utbildningen är uppdelade i tre olika typer av kurser; ämneskurser i biologi (inkl. ämnesdidaktik) om totalt 90 hp, verksamhetsförlagd utbildning (VFU/praktik) om totalt 30hp och till sist examensarbeten om totalt 30 hp. Om du har biologi som andraämne har du inte VFU eller skriver examensarbeten inom biologi
Vill du bli gymnasielärare?
Är du intresserad av att bli gymnasielärare följer ytterligare två kurser.
Examensarbeten och VFU-kurser
För de som har biologi som förstaämne genomförs även examensarbeten och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med anknytning till biologiämnet. I utbildningen ingår två examensarbeten om 15 hp vardera (totalt 30 hp), vilka formellt skrivs i biologi och ska behandla ”ett problemområde av relevans för yrkesutövningen och ämnet”.
För mer information om examensarbeten läs på Studentportalen.
De fyra VFU-kurserna (totalt 30 hp) är utspridda över utbildningen och har en progression mot allt större inslag av egen undervisning och självständig verksamhet som lärare. Uppläggning och kursmål för VFU-kurserna regleras av så kallade ramkursplaner och är därför likartade oavsett ämne, men den egna undervisningen ska i åtminstone viss utsträckning genomföras i förstaämnet och i praxisseminarier och examinationsuppgifter tas utgångspunkten i didaktiska perspektiv och överväganden.
För mer information om VFU inom lärarutbildningen läs under studera/vfu.
Biologi som andraämne inom ämneslärarprogrammet (inriktning mot gymnasiet)
Har du biologi som ditt andraämne läser du de fyra baskurserna LGBI12 termin 4, direkt följt av LGBI31 termin 5, sedan LGBI45 termin 7 och LGBI51 i början av termin 8. Den sista kursen i biologi går under andra hälften av termin 8 och är valbar. Du kan i dagsläget välja mellan följande kurser:
- BIO531 Växtbioteknik, 15 hp
- BIO503 Växtekologi, 15 hp*
- BIO566 Ekologi och fiskevård i rinnande vatten, 15 hp*
- BI0484 Marina djur: Jämförande fysiologi och tillämpningar inom vattenbruk, 15hp*
*Kurser som har andra fördjupningskurser som förkunskapskrav. Kontrollera din behörighet med studievägledare i biologi, e-post: biology@bioenv.gu.se
Sommarkurser
Vi vill till sist varmt rekommendera tre sommarkurser som är utmärkta för dig som ska bli biologilärare:
- BIO146 Floristik, 5 hp*
- BIO147 Faunistik, 5 hp*
Floristik och faunistik är kunskapen om de i vår natur förekommande växt- respektive djurarterna, hur man identifierar och bestämmer dem. Du får lära dig att identifiera ett urval arter med hjälp av museisamlingar, preparat, fotografier och egna insamlingar i fält. Kurserna avser ge elementära kunskaper i klassificering och artkännedom. Kurserna tillsammans omfattar heltidsstudier på dagtid under sommaren motsvarande ungefär 3,5 arbetsveckor per kurs. Båda kan läsas under samma sommar. Undervisningen sker i form av exkursioner och föreläsningar.
- BIO148 Kryptogamkännedom för naturvårdsbiologer, 5 hp**
Kryptogamkännedom för naturvårdsbiologer syftar till att ge fördjupade kunskaper om artbestämning av kryptogamer (mossor, lavar och svampar) som är vanligt förekommande, ekologiskt intressanta samt viktiga i naturvård. Kursen är till stor del fältbaserad och det läggs stor vikt vid att lära sig identifiera arterna i fält. Även användning av mikroskopiska karaktärer för bestämning av kryptogamer introduceras i kursen. Sambandet mellan arterna och deras livsmiljöer betonas på olika sätt genom hela kursen.
