Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Syftet med programmet är att utbilda ämneslärare med inriktning mot grund- och gymnasieskolan.

För att antas till Ämneslärarprogrammet krävs grundläggande behörighet. Utöver grundläggande behörighet krävs också följande behörighet för antagning till respektive utbildningsämne inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9:

Utbildningsämne BILD: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, godkänt färdighetsprov i bild

Utbildningsämne BIOLOGI: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4

Utbildningsämne ENGELSKA: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne FRANSKA: Franska 3, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne FYSIK, MATEMATIK: Fysik 2, Matematik 4, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne GEOGRAFI: Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne HISTORIA: Historia 1b eller 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne IDROTT- OCH HÄLSA: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Idrott och hälsa 1, Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 1b eller 1a1 + 1a2 (eller Biologi 1 + Fysik 1a (alt. 1b1 + 1b2) + Kemi 1)

Utbildningsämne KEMI: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4

Utbildningsämne MATEMATIK: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Matematik 4

Utbildningsämne MUSIK: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, godkänt färdighetsprov i musik

Utbildningsämne SAMHÄLLSKUNSKAP: Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 2

Utbildningsämne SLÖJD: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne SPANSKA: Spanska 3, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne SVENSKA: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

Utbildningsämne TEKNIK: Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2, Matematik 3b eller 3 c, Naturkunskap 2 eller Fysik 1a eller 1b1+1b2 + Kemi 1

Utbildningsämne TYSKA: Tyska 3, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2

För sökanden som avlagt examen utomlands, ska utbildningen motsvara vad som krävs av sökanden med svensk utbildning.

Inom programmet gäller behörighetskrav för tillträde till kurs. Behörighetskraven framgår av respektive kursplan. Kursansvarig institution kontrollerar att student uppfyller de behörighetskrav som gäller för tillträde till respektive kurs i programmet.

Utbildningen leder till Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9.
(Degree of Master of Arts in Secondary Education - Year 7–9).

Student som med godkänt resultat genomgått Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 uppfyller kraven enligt examensordningen för ämneslärarexamen som innehåller 240 högskolepoäng. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

Programmet innehåller kurser på avancerad nivå i en omfattning om minst 60 högskolepoäng, varav ett självständigt arbete (examensarbete) på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng.

Den successiva fördjupningen mot och inom avancerad nivå nås inom området ämnes- och ämnesdidaktiska studier, i det undervisningsämne där studenten läser flest högskolepoäng. Genom att undervisningsämnet har ämnes- och ämnesdidaktiskt innehåll ges det utbildningsvetenskaplig inriktning. I detta ämne genomförs verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och självständigt arbete (examensarbete). I de fall student har två undervisningsämnen med lika många högskolepoäng nås det största djupet i det ämne där VFU och självständigt arbete (examensarbete) genomförs. Det ämne där studenten når sitt största djup kallas förstaämne.

Ämneslärarprogrammet ges på helfart. Utbildningen omfattar tre olika men relaterade studieområden och innehåller kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå:

• Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) 
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier inklusive 15 hp verksamhetsförlagd utbildning med relevans för undervisning i grund- och gymnasieskolan (165 hp) (fortsättningsvis benämnt undervisningsämne). I studieområdet ingår normalt två självständiga arbeten (examensarbeten) om 15 hp vardera.
• Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (30 hp)

De kurser som studenten i övrigt ska läsa beror dels på vilken inriktning studenten antagits till, dels på ämneskombinationen.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp)

Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ge en grund inom de kunskapsområden som är centrala för yrkesutövningen. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan innehåller följande områden:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt värdegrunden i förskolan och skolan, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, 
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• uppföljning och analys av lärande och utveckling för arbete som förskollärare eller bedömning och betygssättning för arbete som lärare, och
• utvärdering och utvecklingsarbete.

Ämnes- och ämnesdidaktiska studier (165 hp)

Utbildningen innefattar ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan.

Utbildningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer vilka framgår av Förordning om utbildning till lärare och förskollärare (SFS 2021:1335), 4 kap och lokala beslut.

Inom Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 kan följande undervisningsämnen ingå:
• Bild
• Biologi
• Engelska
• Franska
• Fysik
• Geografi
• Hem- och konsumentkunskap
• Historia
• Idrott och hälsa
• Kemi
• Matematik
• Musik
• Religionskunskap
• Samhällskunskap
• Slöjd
• Spanska
• Svenska
• Svenska som andraspråk
• Teknik
• Tyska

Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp)

Den verksamhetsförlagda utbildningen ska syfta till att ge praktiska färdigheter i yrkesutövningen och möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper. Detta ska ske genom deltagande i skol- och förskoleverksamhet under handledning.

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 30 hp fördelade över fyra kurser. VFU är förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Mål, arbets- och ansvarsfördelning avseende VFU framgår av aktuellt avtal avseende verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

Självständigt arbete (examensarbete)

I examen ingår två självständiga arbeten (examensarbeten). Det första skrivs på grundnivå och det andra på avancerad nivå. På grundnivå ska examensarbetet vara inriktat mot att söka, analysera, sammanställa och presentera vetenskaplig litteratur. På avancerad nivå ska examensarbetet vara inriktat på att genomföra och presentera en vetenskaplig empirisk undersökning. Ett övergripande mål med båda examensarbetena är att studenten ska nå vetenskaplig progression. Examensarbetenas olika fokus bidrar till att studenten i det första arbetet får öva upp delar av sin vetenskapliga kompetens och teoretiska bas innan det andra empiriskt inriktade arbetet genomförs.

Studiegång

Student ska följa studiegången i den ordning studiegången föreskriver. Samtliga kurser i programmet är obligatoriska. Vilka särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till kurs anges i respektive kursplan.

Termin 1
L9K10G Lärande, utveckling och didaktik 1 för lärare åk 7–9, 7,5 hp
L9K60G Styrdokument och bedömning, 3 hp
L91XXX Verksamhetsförlagd utbildning 1 för lärare åk 7–9, 4,5 hp
L9K20G Styrsystem, organisation och bedömning för lärare åk 7–9, 7,5 hp
L9K30G Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för lärare åk 7–9, 7,5 hp

Termin 2
L9XXXX Ämnesstudier förstaämne, 30 hp

Termin 3
L9XXXX Ämnesstudier förstaämne, 15 hp
L9K42G Lärande, utveckling och didaktik 2 för lärare åk 7–9, 1,5 hp av 7,5 hp
L92XXX Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7–9, 7,5 hp
L9K42G Lärande, utveckling och didaktik 2 för lärare åk 7–9, 6,5 hp av 7,5 hp

Termin 4
L9XXXX Ämnesstudier andraämne, 30 hp

Termin 5
L9XXXX Ämnesstudier andraämne, 30 hp

Termin 6
L9K50G Lärarprofession och vetenskapligt förhållningssätt för ämneslärare 7–9, 7,5 hp
L9XX2G Självständigt arbete (examensarbete) 1 för lärare åk 7–9, 15 hp
L93XXX Verksamhetsförlagd utbildning 3 för lärare åk 7–9, 7,5 hp

Termin 7
L9K71A Sociala relationer, konflikthantering och specialpedagogik för lärare åk 7–9, 7,5 hp
L9K81A Lärarprofessionen och vetenskapligt arbete för lärare åk 7–9, 7,5 hp
L9XXXX Ämnesstudier förstaämne, 15 hp

Termin 8

L9K61A Bedömning och betygsättning för lärare åk 7–9, 4,5 hp
L94XXX Verksamhetsförlagd utbildning 4 för lärare åk 7–9, 10,5 hp
L9XX1A Självständigt arbete (examensarbete) 2 för lärare åk 7–9, 15 hp

Ämneslärarexamen regleras i Högskoleförordningen (SFS 1993:100 / SFS 2021:1338) samt Förordning om utbildning till lärare och förskollärare (SFS 2021:1335).

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng.

Mål för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

• För ämneslärarexamen oavsett inriktning ska studenten
  visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande (K2),
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen (K3),
• visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser (K4),
• visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap (K5),
• visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia (K6), och
• visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning (K7).

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9 ska studenten dessutom

• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete (K1). 

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, (F1)
• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, (F2)
• visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, (F3)
• visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser, (F4)
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, (F5)
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter, (F6)
• visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, (F7)
• visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, (F8)
• visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, (F9)
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, (F10)
• visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer, (F11)
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, (F12)
• visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg, (F13)
• visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna (F14), och
• visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla föryrkesutövningen. (F15)

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga, (V1)
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, (V2)
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling (V3), och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. (V4)

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Krav på utbildningen

1 kap. Inledande bestämmelser

§1 Denna förordning reglerar hur utbildning till lärare och förskollärare ska utformas. Med utbildning till lärare avses i denna förordning utbildningsprogram som leder till grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen

§2 I denna förordning finns bestämmelser om

• grundläggande krav på utbildningen (2 kap.),
• särskilda krav på utbildningen (3 kap.),
• ämneskombinationer i utbildning som leder till ämneslärarexamen (4 kap.).

De grundläggande kraven på utbildningen i 2 kap. är gemensamma för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De särskilda kraven på utbildningen i 3 kap. är programspecifika och gäller enbart för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen.

2 kap. Grundläggande krav på utbildningen

§1 Ett grundläggande krav på utbildning till lärare och förskollärare är att den ska innefatta

• utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng, och
• verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng.

Utbildningsvetenskapliga kärna

§2 Innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ge en grund inom de kunskapsområden som är centrala för yrkesutövningen. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till den kommande yrkesutövningen och omfatta följande:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt värdegrunden i förskolan och skolan, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,

Verksamhetsförlagd utbildning

Allmänna bestämmelser
§4 Den verksamhetsförlagda utbildningen ska syfta till att ge praktiska färdigheter i yrkesutövningen och möjlighet att tillämpa teoretiska kunskaper. Detta ska ske genom deltagande i skol- och förskoleverksamhet under handledning.

I den verksamhetsförlagda utbildningen ska högskolorna använda sig av övningsskolor och övningsförskolor.

§5 För utbildning till lärare och förskollärare ska den verksamhetsförlagda utbildningen vara förlagd inom relevant verksamhet och, för utbildning till lärare, även inom relevant ämne.
En del av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska utgöras av verksamhetsförlagd utbildning.

§6 Högskolorna ska, i den utsträckning det är möjligt, förlägga den verksamhetsförlagda utbildningen inom verksamheter med olika förutsättningar.

§7 För en helt eller delvis verksamhetsförlagd kurs ska fler än ett betygssteg användas för ett godkänt resultat, om den verksamhetsförlagda delen av kursen omfattar mer än tre högskolepoäng.

Av 6 kap. 18 § tredje stycket högskoleförordningen (1993:100) framgår att betyget beslutas av en examinator.

Särskilda krav på utbildning till lärare

§6 En utbildning till lärare som leder till ämneslärarexamen ska ges med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

En sådan utbildning ska innefatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan.

Att utbildning för var och en av de inriktningar som anges i första stycket ska ges med ett begränsat antal ämneskombinationer framgår av 4 kap.

§7 I utbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ska ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna omfatta totalt 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller totalt 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om totalt 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Utbildningen får vidare omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om totalt 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen.

Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i utbildningen krävs minst 45 högskolepoäng om utbildningen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om utbildningen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

Student som är antagen till Lärarprogrammet (180-330 hp) kan, i mån av plats, från och med VT 2012 antas till senare del av Ämneslärarprogrammet, under följande förutsättningar:

• Studenten måste skriftligen ansöka om att antas till senare del av Ämneslärarprogrammet.
• Studenten måste uppfylla förkunskapskraven för vald ämneskombination i Ämneslärarprogrammet.
• Studenten måste vid tiden för ansökan ha godkänt resultat om 30 hp inom Allmänt utbildningsområde 1 (eller motsvarande) inom Lärarprogrammet (180-330 hp). Dessa 30 hp tillgodoräknas inom Ämneslärarprogrammet som motsvarande Ämneslärarprogrammets första termin.

Student som avslutat sina inriktningsstudier inom Lärarprogrammet (180-330 hp) kommer inte att antas till senare del av Ämneslärarprogrammet.

Beslut fattas i enlighet med den lokala antagningsordningen vid Göteborgs universitet. Ansökan görs på särskild blankett och ställs till Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet.

Betyg

Antal betygssteg i kurserna inom Ämneslärarprogrammet är normalt tre: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd.

Utdrag belastningsregister

Krav finns på uppvisande av utdrag från belastningsregistret då vissa typer av brott utgör hinder för att genomföra kurser i programmet.

Resekostnader, resebidrag

Genomförandet av VFU-kurs kan innebära resekostnader för studenten. I vissa fall utgår det resebidrag.

Klädsel i samband med VFU

Specifika regler och riktlinjer kan finnas under verksamhetsförlagd utbildning gällande exempelvis klädsel eller annan personlig utsmyckning. Aktuell skolhuvudman avgör vilka regler och riktlinjer som gäller.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet. Programmet utvärderas dels via programrapport, dels via en programvärdering riktad till de studenter som avslutat programmet.

Studenter som i normal takt följer Ämneslärarprogrammets studiegång har platsgaranti inom programmet. I de fall det inom programmet finns valbara kurser är platsgarantin av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar studenterna en kursplats, men inte helt säkert på förstahandsvalet.