Bättre stadsmiljö med hållbara stadstransporter

Varje dag sker mänger av godstransporter i våra städer. De rör allt ifrån varor som fraktas till butiker och konsumenter, till sophantering och produkter i hantverkares fordon. Med traditionella transportmetoder get detta negativ påverkan på stadsmiljön. Förutom ökade utsläpp av växthusgaser skapar de också sämre luftkvalitet, bullerstörningar och minskad attraktivitet för staden. Samtidigt påverkas hela samhället om logistik och leveranser inte fungerar. 
Trots att många städer arbetar för ökad hållbarhet är de lösningar som finns småskaliga och fragmenterade. 

Konstantina Katsela har analyserat 14 europeiska projekt för att förstå hur stadstransporter kan bli både miljövänliga och ekonomiskt hållbara.

– Vi har mycket att lära från initiativ i olika städer i Europa. Många nya projekt som startar får det inte att gå ihop på lång sikt. Man fokuserar oftast på de tekniska och operationella aspekterna. Det behövs mer forskning på ekonomiskt hållbara affärsmodeller för stadslogistik, säger hon.

Svårt överföra affärsmodeller

Många av projekten hon studerat är initiativ i liten skala som fungerar i en stadsdel under en begränsad period. I studien ingår två svenska exempel. Det ena är SamCity i Malmö, en samlastningsmodell med miljöanpassade fordon för både kommunala och privata varuflöden. Det andra är Stadsleveransen i Göteborg, små eldrivna fordon för transport av paket till och från butiker och kontor innerstaden. De startades med pengar från Vinnova respektive Göteborgs Stad men inget av dem finns kvar idag.

– Affärsmodellen fungerar ofta inte när stöd tar slut eller plockas bort. Ett projekt som står ut är Älskade stad, som startade i Stockholm. De har lyckats föra över sin service med små elektriska fordon till andra svenska städer och även till Norge. Det är ett fall som sticker ut, säger hon. 

Ett problem Konstantina Katsela ser är att en företagsmodell som fungerar på ett ställe är svår att överföra till andra städer. Hon hoppas att vi genom att använda AI och modern teknik ska kunna minska problemen inom stadstransporter, bland annat genom att skapa en kunskapspool med data om olika projekt som genomförts.

– Det finns ingen perfekt lösning ännu. Det är viktigt att lära av de misstag som begåtts och använda den kunskapen, och att sedan hitta engagerade intressenter som kan samarbeta för att förbättra stadslogistiken.

Fler lösningar behövs

Konstantina Katsela kommer ursprungligen från Grekland och har bott i Sverige i tolv år. Det var under ett besök i sin hemstad Thessaloniki som hon bestämde sig för att börja forska inom stadslogistik.

– Trafiken var kaotisk inne i stan. Inget fungerade och jag kände mig så frustrerad. Jag tänkte att det måste finnas ett sätt att förbättra situationen och få bort alla lastbilar från stadskärnan, säger hon.

I takt med att de urbana områdena växer och vi får allt fler megastäder uppstår hela tiden nya och skiftande behov inom stadslogistik. 

– Vi behöver fokusera mer på att lösa dessa problem. Hållbar stadslogistik handlar inte bara om teknik och drift – det handlar om att skapa system som är socialt, miljömässigt och ekonomiskt effektiva. Utmaningen är att göra dem lönsamma så att de blir standard, inte undantag. Det finns ett begränsat utrymme i staden och det är ingen lätt ekvation hur vi ska använda det på bästa sätt, säger hon.

I sin roll som biträdande universitetslektor och lärare på masterprogrammet i logistik och transport undervisar hon på kurserna Sustainable logistics, Retailing, wholesailing and logistics samt City logistics and urban freight transport. Under kurserna har studenterna möjlighet att arbeta med hållbara affärsmodeller för stadstransporter.